Man säger att dom som har en pension på mer än 363 000:- /år inte omfattas av reformen, tacka fan för det alltså! 30 000 i månadslön och kallas fattig pensionär, kallas ha det illa ställt ekonomiskt. Man kan då undra var gränser går för att ha det illa ställt? Östros, ni vet han den förnumstige ekonomen hos sossarna, säger att alliansen felaktigt sätter ett tak vid en inkomst på 150 000:-/år, för denna reform. Vem kan man lita på nu då?
Ilskan bland pensionärerna generellt, över det här förslaget bottnar naturligtvis i att dom som jobbar får ett högre skatteavdrag, får dom så ska vi!
Allt detta är så tokigt att jag vet inte var jag ska börja ilskna till, jag resignerar. Alliansen tycker nu på fullständigt allvar att dom kommer med Robin Hood förslag, att dom värnar om dom människor som har det sämst ställt ekonomisk, vad gör man då, det skulle inte hjälpa om jag skrek rakt ut att, "dom som har det sämst dom ser ni ju inte ens, dom existerar ju inte i er jävla värld!!"
fortsättningen riktad till allianspolitiker, och andra, som glömt öppna ögonen!:
Eller så vill ni inte se dom, för det skulle ni inte klara, och ni skulle inte ens orka inse vilket stort och drygt jobb ni i så fall skulle ha framför er, bättre då att blunda.
Om man är t.ex sjukpensionär, hade ett deltidsjobb innan, och är ensamstående mamma, har en pensionsinkomst på strax under 100 000 :-/år, lever på sin pension, (som inte ens räcker till hyran) har bostadsbidrag, barnbidrag, bostadtillägg, underhåll ... vad tror ni händer om man får sänkt skatt? Just det! Då sjunker bostadsbidraget och bostadstillägget med motsvarande summa, och, om man ha otur och hamnar över nån slags osynlig beräkningsgräns så blir kanske resultatet att man får mindre att röra sig men per månad ... (tankepaus).
Vad tror ni händer när barnet blir 18 år? Förstår ni inte det så har ni lite att tänka på ... vill jag mena.
Welcome to my world! om du törs Göran Hägglund. Jag vet vad du skulle säga, att det här exemplet är en av anledningarna till att vi vill ha fler människor ut i arbete. Visst. Glöm det, vissa kan inte komma ut i arbete, för såna arbeten finns inte, där man kan jobba ett par dagar och sedan vara hemma en vecka för man får värk eller man helt enkelt är utslagen psykiskt.
Nu satsar ni på vården igen och igen, massor av miljarder till psykiatrin dom närmaste åren. Jag undrar bara, kollar ni upp vart pengarna ni satsar tar vägen, kollar ni upp hur vården fungerar, om den uttröttade personalen får avlastning och sin arbetslust tillbaka? Ni pratar om vårdgarantin. men det gäller tydligen bara viss sorts vård, för det finns statustänkande även där, eller visste ni inte det? Om man söker för en depression eller ångest, hänvisas man bara vidare hela tiden och luren läggs på i örat på en. Om man säger att "jag mår så dåligt så jag funderar på att göra slut på mitt liv", då svarar vården bara, "ja gör det då". Och det fattar ju jag att ni inte tror på, eftersom ni inte varit med om det själva och inte kan tro något sådant om vårt vackra svenska samhälle.
Man får hoppas att man har hjärtproblem eller cancer nästa gång man måste söka vård, för reumatiker, psykiskt sjuka, polio sjuka, fibromyalgiker m.fl., är det ju ingen enda som alls bryr sig om, dom sjukdomarna finns ju inte, påstår man att man har såna problem så får man helt enkelt lära sig att leva med sin smärta. Visste ni inte det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar