tisdag 30 september 2008

dom folkvalda eller folket, var upphörde gräsrotsnivån?

(Jag har problem med att få länken till Riksdagen att fungera, få se om jag lyckas idag, annars kommer jag att göra ett tillägg med utdrag ur motionen, sorry about the hazzle..)

Folk i USA har reagerat på och ifrågasatt varför John McCain har så många bilar, Newsweek har gett sig in i debatten och börjat undersöka de båda presidentkandidaternas bostäder och bilar bl.a. Det visar sig att utöver de sju bostäderna äger McCain 13 stycken bilar, ett antal som herrn själv inte riktigt kunde upplysa om vid en förfrågan. Bilarbetarfacket har anklagat honom för att ha ljugit när han gått ut med att han bara och endast köper USA-tillverkat, han äger både Toyota och Lexus, och vad jag vet är de inte amerikanska, men jag kan ha fel förstås... :-), det är ett svek säger bilarbetarna. Inte är det så lätt att minnas märkena när man inte ens minns hur många man har, vi får ha överseende.

Barak Obama och hans stylade hustru äger en bil enligt Newsweek. Jag undrar, dom åker säkert taxi då, eller limousine... eller så går dom alltid hand i hand, men så ska det ju vara om man är presidentpar i USA.
"Yes we can: Voices of a Graasroots Movement" heter ett rockalbum som Obama nu släpper via sin hemsida, med artister som U2, Lionel Richie m.fl. Intäckterna ska naturligvis gå till Obamas valkampanj. Visst, gräsrotsnivå ...?

Kolla in den här länken då, jag kan inte redogöra i detalj för innehållet, men tydligt är att det verkar finnas riksdagsledamöter som tycker dom har för bra betalt:

(klicka på länken, gå ner på sidan, och klicka på nr 25. "Riksdagsledamöters arvoden" , så kan ni där läsa innehållet i motionen. Jag vet inte varför länken inte funkar...)

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=422&parti=v&rm=2008/09

http:/www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&sourceid=(D1

7B066D-CC0F-4494-AAC5-500E26D45252)

Jag citerar ur motionen: "Vi menar att arvodet är för högt satt för att underlätta ett gott förtroende mellan folk och folkvalda"

Internationellt i jämförelse har riksdagsmän i Sverige inte särskilt högt arvode, säger motionärerna, jämfört med de människor som faktiskt valt dom så har dom väldigt höga ersättningar. Frågan är vilken aspekt som är den viktiga, och om den är det för den folkvalde eller för folket.


Frågan är var det är bäst att leva, i USA eller i Sverige, eller varför inte i Iran, där sägs att dom har en fan så mycket bättre sjukvård än här i alla fall. Ska bli skönt när presidentvalet är klart, så jag kan börja skriva om lite annat.

måndag 29 september 2008

Grisar har officiellt känslor ... och har enligt lag rätt till ett värdigt liv

Lb-bloggaren gör ett seriöst försök att sätta sig in i finanskrisen i USA, tycks till en början vara en oöverstiglig uppgift för en sån som jag, som är fullständigt värdelös i mitt kunnande om ekonomi. Varför ökar plötsligt värdet på någoting utan att dess innehåll förändrats? :-S, eller varför minskar det lika fort igen... Varför kan man sälja en sak idag för 100 spänn, och samma sak imorgon för 200 spänn. Alltså jag snackar värdepapper och aktier och sånt krafs, som jag visserligen en gång i tiden ägt men utan att begripa riktigt varför ...

Terminologin är knepig och profittänkandet främmande, för mig som inte ens fattar varför det är viktigt att vinna en badmintonmatch. Ord som jag inte ens begriper på svenska sitter jag och bläddrar fram ur ett engeskt lexikon, allt för att få ett genuint underlag till mina studier, det känns som ett maraton i hjärn-jogging. (Jag vet, har alltid varit över- ambitiös, och kommer ingen vart just därför.)
Ett visst hopp kan jag i alla fall skönja, många amerikaner verkar ha vaknat upp och ilsknat till, mr.Bush administrationen kan inte längre göra som dom vill. Vanligt folk har höjt sina röster i protest och det verkar som, alltså verkar som, deras reaktioner fått ett visst genomslag. Staten måste förstås rädda dom ansvarslösa bankerna och deras giriga aktieägare, men när krisen vänder tillbaka och finanserna stabiliseras måste det komma skattebetalarna till del, det får inte bli ett kortsiktigt krispaket som sedan låter bankerna fortsätta köra på som vanligt igen. Det är bl.a vad de olika parterna diskuterat igenom under helgen som varit. 700 biljon dollars ... en gigantisk summa pengar va?!
Jag har tyvärr inget tips om var man enkelt kan hitta fakta för att fördjupa sig i detta, själv har jag googlat och suttit flera dagar i soffan med lexikonet, som sagt.

Den ekonomiska marknadens upp och nergångar styrs mycket av ryktesspridning, om man anar att något bolag snart skall byta ägare eller går dåligt, stiger respektive skjunker värdet på en massa papper. Dom kör på känn alltså, aktiespekulanterna, och dom är oerhört känsliga och nervösa inför minsta lilla förändring eller risk för förändring. Det är grisar också. Jag hörde på radion om bestämmelser för hur grisar skall behandlas innan dom avlivas, för att inte drabbas av stress. Dom vill ha en kompis helt enkelt, en vän att böka med inför det ofrånkomliga faktumet, det står i lagen för djurskydd.

Jag har en väninna som lever på sjukersättning, hon har svår värk av en obotlig reumatisk sjukdom, äter starka mediciner som gör att hon har svårt att sova, hon äter också antidepressiv medicin och går med ständigt skräck för att hamna i maniskt tillstånd. Hon är över sextio år och känner att hon gjort sitt. Försäkringskassan har lagt ner en hel veckas tid och resurser på att göra en bedömning av hennes arbetsförmåga, inkluderat psykolog, psykiater och sjukgymnastkontakt m.m., och beslutat att hon skall jobba, en upptrappning från 25%-100% inom ett år.
Min väninna ringer till mig och säger med en djup suck, "Jag sover två/tre timmar per natt, jag orkar inte träffa mina vänner, jag är ett vrak.. Jag står på balkongen och tittar ner, jag kunde lika gärna hoppa ..."

Grisar har officiellt känslor ... och enligt lag rätt till ett värdigt liv.

fredag 19 september 2008

Vivienne sportar ... :-)

Nu är veckan över, jo ni vet den med alla idrottsliga aktiviteter i stan. Det har gått ganska bra här, trots alla farhågor, men jag har någon här hemma som är ganska trött. Det var bestämt att vi skulle fira lite nu när veckan är över, men det verkar inte som det finns någon entusiasm över till det, just nu.


Jag hittar en gammal bekant i the Guardian idag, Vivienne Westwood har visat upp sin kollektion, detta måste ni kolla in.

http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/gallery/2008/sep/19/londonfashionweek.catwalk?picture=337773699

(jag hoppas länken funkar)


Damen i fråga är sig lik, om än något äldre, och hennes publik är intressant, eller försöker i alla fall göra sig intressant. Jag tänker på Dita Von Teese´s underligt färgade klänning med bara lite för lite tyg och Pamela Andersson i sällskap med nån knepig vit figur... beats me. Trots att jag mår illa av att se dom anorektiska modellerna och fullkomligt hatar denna företeelse som kallas modeindustrin, kan jag inte låta bli att le och känna en viss sympati när jag ser Vivienne Westwood, tror det är något med hennes sätt att klä sig, och något i hennes ögon ... tyvärr verkar det inte som hon klarar av att se nyktert på tillvaron, men å andra sidan vem gör det.

Tänker för en kort stund tanken: Vad skulle hänt om Vivienne ombetts delta i Pekingspelen under en vecka!? ;-)

onsdag 17 september 2008

the american point of view

Vill bara kort tipsa om jämställdhets och familjedebatt på
http://onlythatormore.blogspot.com/

Vill ni ha en närmare presentaion av tjejen som kommenterar mig får ni gå in på
http://transientfixations.blogspot.com/ och själva kontakta henne.

Hoppa gärna in och tyck något!! Antingen där eller här....

fredag 12 september 2008

Ynkmamman ynkar .... :-)

Vet ni vad Pekingspelen är? Precis, sportsliga prövningar, i Norrköping faktiskt, Peking...? Undrar varför staden fick det smeknamnet, jag minns inte hur det var nu.
Men för att återgå, jag känner mig fullständigt anfallen av idrott och sport just nu, till saken hör att det normalt sett inte intresserar mig det minsta, jo att röra på sig och motionera, det är helt ok, alltså viktigt, även om jag inte gör det tillräckligt ofta som sig bör, men just företeelsen idrott. Det intresserar inte mig, snarare kan det irritera mig, men, det intresserar andra, alla andra verkar det som, och därför bör det även intressera mig annars har jag något allvarligt konstruktionsfel i mitt system.

Livet har flutit på skapligt lugnt vad gäller idrottsliga aktiviteter för min del, när jag väl kom ur skolplikten, nån gång i 18-19 årsåldern, blev det hanterbart, dvs. jag har avhållit mig från sådant jag inte haft lust med. Nu, nu har jag ett barn, med samma problem som jag hade. Barnet är som tur är betydligt tuffare än jag var, men intresset för idrottsliga och sprotsliga rörelser är minst lika svagt, om inte svalare. Barnet ynkar och ynkar, och mina försök till tröst som "bara skolan är slut, efter nian typ, då går det över, försök att stå ut" hjälper föga. Jag som sitter mitt emot barnet varje dag och får de direkta känslomässiga reaktionerna, jag kan ju se att här finns en omedelbar risk att skolans iver att få ungarna att idrotta, ger motsatt effekt, mitt barn kommer att avsky allt vad idrott heter i framtiden, att gång på gång bli ställd inför ett tvång skapar tillslut en olust som gör allting till oöverstigliga hinder.


Den kommande veckan sprudlar alla lärare och idrottsintresserade föräldrar och barn och föreningsaktiva av lycka, en hel vecka med idrott! Kommunen tillsammans med organisationer och föreningar har ordnat med en hel vecka där barn och ungdomar kan prova på olika idrotter, Pekingspelen (riktigt vitsigt också). Jo, det är väl jättebra! Jag gläds med er. Felet är bara att det ha blivit ett krav, ett tvång, den skola där flest barn deltar och provar på vinner, tävla i vem som kan prova på flest idrotter och vara mest aktiv. Gissa vem som kommer att prova på så lite som möjligt, t.o.m. minst av alla, jo ... mitt barn.

Läraren berättade att mitt barn var den som valt minsta antalet aktiviteter, jag svarade med att "det förstår jag, hon vill ju inte! "Vad läraren lade för värdering i det konstaterandet vet jag inte, men nog kändes det som hon var missnöjd, ungefär, "ynka dig nu inte, hon ska ju inte vara med på så mycket". Men, för mitt barn är det jävligt mycket! Två grejer måndag, inget tisdag, två grejer onsdag, en grej torsdag och en grej fredag, en hel vecka av jobbiga aktiviteter att delta i som inte är på något vis lustfyllda, och som jag inte kan ge någon vettig motivation till, man överlever utan att idrotta, men överlever man utan kunskap ... Idrott kan ge träning i samarbete, ge gruppkänsla osv, men det kan även andra aktiviteter göra, som studier eller politiskt engagemang.

Vissa saker den här veckan kommer barnet tycka är roligt, det vet jag, men hela arrangemanget blir så stort och påverkar så onödigt mycket allt annat under veckan, så här hemma kommer vi att pusta ut när veckan är över, och, gå vidare med en känsla av misslyckande i ryggsäcken, till nästa gång skolan drar igång med sin idrottshysteri.

torsdag 11 september 2008

jag, konsument #II

Ok, här kommer intressanta länkar för den som är intressant .... intresserad menar jag. :-)

Man kan konstatera att coop är bäst på ekomat, axfood är sämst. Ju högre inkomst man har desto viktigare tycker man det är att välja eko och rättvisemärkt .... va!? Det kan väl ändå inte vara sant, omformulering tack, ju högre inkomst man har desto större möjlighet att välja eko och rättvisemärkt har man! Frågan är bara om man gör det ...

Sen tillkommer ju frågan om hur vi kan kontrollera att det vi köper verkligen är ekologiskt, och producerat enligt etiska normer vi kan godta, det har inte jag nån lösning på.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=826877
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=825991
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=826085


Välkommen att delta i min anti-konsumismkamp!

...genom att bidra minst en gång/vecka med ett förslag till aktion, via klädval, val av förtäring, kommunikations alternativ, energisparande, deltagande i event m.m.
Inga begränsningar förutom fantasin
Var och en ansvarar personligen vid eventuella lagöverträdelser

Var vänlig anmäl er nedan under länken "kommentarer" !!

medelkonsumenten och jag

Ännu en dag där man blir påmind om sitt outsider-skap, även denna gång gäller det konsumtionen, DN-ekonomi berättar att konsumtionen gått ner bland svenskarna, varorna har helt enkelt blivit dyrare, så dyra att människorna måste välja annat. Jo det står faktiskt så, man slutar inte konsumera utan man väljer annat, det är just där skillnaden ligger mellan mig och medelkonsumenten, medelkonsumenten väljer annat. Förklaring krävs antar jag, jo det förklaras att man börjar gå ifrån modetänkandet när man väljer kläder och det man köper mer av är dom kläder man verkligen behöver istället, "praktiska plagg" kanske, bra för mig, förhoppningsvis kommer vi som alltid och endast köper dom kläder vi behöver att få ett större utbud att välja bland, ganska bra alltså i slutändan.

Folk köper färre skor står det, hm, här går det åt att köpa minst fyra fem par per år, p.g.a. att barnet växer ur dom man köpte förra året, så där har vi inget direkt val, fast så borde det väl vara i alla barnfamiljer, om man inte har syskon man kan ärva och så. Det är ju också en fördel om man har ungar vars fötter passar i skorna, skor nuförtiden skapas efter modet, inte efter hur fötter ser ut.
Alltså medelkonsumenten öppnar sin garderob och väljer att använda förra årets skor i år också, det är anmärkningsvärt enligt DN. Hm, mina skor är sådär tio år gamla och funkar än, får nya sulor då och då bara ... jo sant, jag gick med dom till skomakaren i våras och han blev överlycklig, "ah en person som lagar sin skor istället för att köpa nya!!! Kom jag fixar! ... vaaar har du köpt dom här, såna skor finns inte nu för tiden?" "Jo på Godegårds marken, 1997 tror jag."
Vet ni vad en skomakare är förresten?

DN publicerar en lista över vad som konsumeras mindre av:
Skor (det har vi talat om)
Kläder (har vi också talat om)
Nötkött (???vad är det?) Folk har börjat köpa mer kyckling och fläsk, tänka sej...!
Guld (guld???, fattar inget)
Möbler (men IKEA går tydligen bra har jag hört, jag köpte en brödrost förra året, räknas det som möbel...? Javisst ja, barnet fick en liten bokhylla i våras, den köpte jag på second hand för 80:-, den är jättefin)
Bensin (det är sånt där till bilar ja)
Bilar

Alltså jag känner att även priset på frukt och grönsaker stigit, och sojaprodukter har alltid varit dyrt, samt ekomat och rättvisemärkt, men sånt är inte intressant att ta upp på DN-ekonomi, antagligen för det inte är av allmänintresse. Ve och fasa! Vet ni att priset på choklad ska stiga, åh, hoppas bara man kommer att kunna unna sig nån liten bit då och då ;-).

tillägg:
(Ursäkta mig DN, det är mycket möjligt att ni skrivit om ekomat och rättvisemärkt vid något tillfälle, ni är ändå en skapligt vidsynt blaska :-))

onsdag 10 september 2008

LHC

LB-blogg är tyvärr inte lika snabb som partikelacceleratorn i Cern, men det hoppas jag att ingen förväntat sig. Alltså, man kan ibland hamna i nå´t sorts tanke-vakuum, eller kanske ska jag säga kreativ uppgivenhet, nja, det där lät deprimerande märker jag. Det finns helt enkelt alldeles för mycket som oroar ibland, för många besvärliga händelser i världen, för många knöliga individer i ens närhet, för mycket som måste redas ut, man blir matad med så mycket skit att apatin slår till istället för kreativiteten, så funkar i alla fall jag. Min trött-blogg vilar för tillfället, annars borde dessa rader nog ha postats där istället, sorry.

Men nu var det dom där Big Bang-partiklarna jag tänkt skriva om, verkar dessvärre som det tar tid att komma till skott!...ha! Jo, så snabbt går det faktiskt i LHC (och jag snackar inte om nåt hockey-lag nu) dvs. Large Hardon Collider, den 27 kilometer långa runda tunneln dom byggt i Frankrike, på gränsen till Schweiz, det är nästan tre mil va?!, som protoner skall färdas igenom och krocka! (Om ni glömt vad protoner är så orkar jag faktiskt inte förklara just nu, lider av tanke-vakuum som ni vet, slå upp på google eller nåt...!?)

Med 11 000 varv i sekunden skall partiklarna fara runt, sen är det meningen att dom skall krocka med varandra och forskarna ska kunna studera vad som händer efter krocken, mäta energin som frigörs och tror sig på så vis kunna komma fram till hur jorden bildades, eller ja, universum, Bigbangkraschbombang, då? :-) Dom kallas hadroner, partiklarna som krockar, jag kan inte förklara riktigt så kom gärna in med kommentarer om ni vill, så vi kan få lite klarhet. 600 miljoner krockar i sekunden, wow! Inte underligt att forskarna är som saliga, äntligen skall dom få reda på varför vi finns, varför vi väger nåt, varför en del av oss har mörk energi och en del av oss ljus ... nå, kanske inte. Själv undrar jag nog mest över det där sista ... men det verkar som intresset för att ta reda på det är betydligt svalare och går i betydligt lägre hastighet

Hela härligheten har kostat 57 miljarder SKr, den invigs nu, idag, på förmiddagen. Känner ni nåt?

fredag 5 september 2008

Dagens inlägg på NIN´s bildblogg, titel: No goddamned MSG! upplagd av Trent Reznor från en asiatisk restaurang i San Fransisco, .... om ni är intresserade alltså.


Läste en kommentar, skrivet av en kille som stuckit dit för att se om dom var kvar på restaurangen, NIN alltså, och det var dom. Han tyckte det kändes jobbigt att gå fram och störa i maten, så han väntade utanför ingången. Det tog tid, och efter ett tag gick han in igen och kollade, dom var borta, och han insåg att han stått och väntat utanför fel ingång. Han mådde "shitty", skrev han. Stackars litet fans, lättare då att sitta här framför datorn och läsa om allt kul som händer, i det här bandets framfart.

Vi lever i olika världar, eller lever vi i samma?

Sänkt skatt för pensionärerna lovar nu alliansregeringen i ett förslag i höstens budget. Förslaget kräver en del förtydliganden och skapar en del frågeställningar, åtminstone i mitt veka huvud. För den som har en låg eller ingen pension skall skattesänkningen göra 2300 - 3500:- / år mer att leva på, alltså 200-300:- /månad. Yes, how lovely! nu kanske man får råd att köpa ny tv då, eller schysst vinterjacka. Hm.

Man säger att dom som har en pension på mer än 363 000:- /år inte omfattas av reformen, tacka fan för det alltså! 30 000 i månadslön och kallas fattig pensionär, kallas ha det illa ställt ekonomiskt. Man kan då undra var gränser går för att ha det illa ställt? Östros, ni vet han den förnumstige ekonomen hos sossarna, säger att alliansen felaktigt sätter ett tak vid en inkomst på 150 000:-/år, för denna reform. Vem kan man lita på nu då?

Ilskan bland pensionärerna generellt, över det här förslaget bottnar naturligtvis i att dom som jobbar får ett högre skatteavdrag, får dom så ska vi!

Allt detta är så tokigt att jag vet inte var jag ska börja ilskna till, jag resignerar. Alliansen tycker nu på fullständigt allvar att dom kommer med Robin Hood förslag, att dom värnar om dom människor som har det sämst ställt ekonomisk, vad gör man då, det skulle inte hjälpa om jag skrek rakt ut att, "dom som har det sämst dom ser ni ju inte ens, dom existerar ju inte i er jävla värld!!"

fortsättningen riktad till allianspolitiker, och andra, som glömt öppna ögonen!:

Eller så vill ni inte se dom, för det skulle ni inte klara, och ni skulle inte ens orka inse vilket stort och drygt jobb ni i så fall skulle ha framför er, bättre då att blunda.

Om man är t.ex sjukpensionär, hade ett deltidsjobb innan, och är ensamstående mamma, har en pensionsinkomst på strax under 100 000 :-/år, lever på sin pension, (som inte ens räcker till hyran) har bostadsbidrag, barnbidrag, bostadtillägg, underhåll ... vad tror ni händer om man får sänkt skatt? Just det! Då sjunker bostadsbidraget och bostadstillägget med motsvarande summa, och, om man ha otur och hamnar över nån slags osynlig beräkningsgräns så blir kanske resultatet att man får mindre att röra sig men per månad ... (tankepaus).
Vad tror ni händer när barnet blir 18 år? Förstår ni inte det så har ni lite att tänka på ... vill jag mena.

Welcome to my world! om du törs Göran Hägglund. Jag vet vad du skulle säga, att det här exemplet är en av anledningarna till att vi vill ha fler människor ut i arbete. Visst. Glöm det, vissa kan inte komma ut i arbete, för såna arbeten finns inte, där man kan jobba ett par dagar och sedan vara hemma en vecka för man får värk eller man helt enkelt är utslagen psykiskt.
Nu satsar ni på vården igen och igen, massor av miljarder till psykiatrin dom närmaste åren. Jag undrar bara, kollar ni upp vart pengarna ni satsar tar vägen, kollar ni upp hur vården fungerar, om den uttröttade personalen får avlastning och sin arbetslust tillbaka? Ni pratar om vårdgarantin. men det gäller tydligen bara viss sorts vård, för det finns statustänkande även där, eller visste ni inte det? Om man söker för en depression eller ångest, hänvisas man bara vidare hela tiden och luren läggs på i örat på en. Om man säger att "jag mår så dåligt så jag funderar på att göra slut på mitt liv", då svarar vården bara, "ja gör det då". Och det fattar ju jag att ni inte tror på, eftersom ni inte varit med om det själva och inte kan tro något sådant om vårt vackra svenska samhälle.

Man får hoppas att man har hjärtproblem eller cancer nästa gång man måste söka vård, för reumatiker, psykiskt sjuka, polio sjuka, fibromyalgiker m.fl., är det ju ingen enda som alls bryr sig om, dom sjukdomarna finns ju inte, påstår man att man har såna problem så får man helt enkelt lära sig att leva med sin smärta. Visste ni inte det!