LB-Blogg: juli 2009

tisdag 21 juli 2009

var är himmelriket ...

Jag läser att i Storbritannien har det nyligen bildats ett nytt religiöst nätverk , FCA, (Fellowship of Confessing Anglicans). Dom säger sig vilja skapa en rörelse för "förnyelse och reformation" , hör och häpna, men dom är i själva verket superkonservativa. Inga kvinnliga biskopar, inga homosexuella präster och en mer bibeltrogen förkunnelse, är vad det handlar om.

Jag hör ett reportage som handlar om kampen för en miljövänligare värld, en kille intervjuas och han ondgör sig över hur många kyrkor faktiskt agerar stoppklossar i kampen, genom att predika i sina församlingar att miljöförstörelsen är bara bra, för desto snabbare går världen under och vi kommer till Paradiset. Han refererar till vissa frikyrkor i USA i första hand, men jag kan inte riktigt förhindra att vissa svenska paralleller poppar upp som orosfunderingar i mitt huvud.

Påven säger att "alla katoliker och "människor med en god vilja" bör utföra sina moraliska plikter på finansmarknaden. Marknaden får inte vara en plats där de starka lever av de svaga." Han säger sig stödja FN och sträva mot nedrustning, för att alla ska ha mat, för att skydda miljön och att kristen humanism skall göra världen till en bättre plats att leva på. Hur mycket sanning kan det ligga i hans ord, strävar inte han också efter pardiset, himmelriket.

Jag har en vän som är katolik och homosexuell, han har levt med ångest i hela sitt liv och har återkommande depressioner. Han säger helt klart att hans problem är att hans kyrka inte accepterar honom. Jag kan inte låta bli att undra varför han håller fast så vid katolicismen, men för honom är uppenbarligen det själsliga och den religiösa uppenbarelsen mycket starkare än allt annat, vad kyrkan anser är moraliskt riktigt eller ej, det är ovidkommande. Min vän har mött något oförklarligt och kommit till tro, kyrkan är byggd av människor som skapar sina egna tolkningar och sin egen moral, där finns rätt och fel, i tron finns aldrig rätt eller fel, där finns bara tro eller inte tro. Fy tusan vad den där tron kan bli till sanning fort! Man häpnar.

Ja jag vet att det finns olika syn, olika tolkningar av bibeln, det är just därför det blir så krångligt med religionen. Själv tror jag att det där jädra paradiset alla snackar om, det finns på jorden och vi måste hitta det alldeles där vi är, men om en massa fanatiker och superkonsumenter hela tiden håller på och sabbar för oss, då är det inte lätt.

Antagligen har aldrig någon sagt att det är enkelt att vara människa.