Not so pretty now ... ny låt!!

Dom flesta av mina läsare har väl redan fattat att min favvis-musiker släppt ny musik igen, helt gratis, helt lagligt för nedladdning, på en ny sida han fixat till, med länk till på hemsidan nin.com. Tech-och musiknördarna hoppar av förtjusning så gör även jag. Nine Inch Nails ska turnera över USA tillsammans med Jane´s Addiction och Street Sweeper (Tom Morello, RATM) och av den anledningen ger dom oss nu sex nya låtar, två av varje sort.
Det var också ett bra datum han/dom släppte EPn på tycker jag., igår den 20:e mars 2009!!

Nedan länk till Techdirt, så kan ni läsa mer, om nyfikenhet skulle föreligga :-):

http://techdirt.com/articles/20090320/0935184196.shtml

nya glasögon?

Prylar, och allt möjligt annat också, som museet för forskning (the Science Museum) i London har samlat på sig, kan man se på en särskild websida som heter "Brought to life: Exploring the History of Medicine"
Här antika glasögon: :-)

http://www.sciencemuseum.org.uk/broughttolife.aspx

YouTube - lek :-)

Nu tänkte jag vara lite rolig :-) !!!

Bloggpolaren Anderstankar har så mycket knäppa idéer och fåniga lekar på sin blogg, dom flesta anammar jag inte, sorry Anders, in spite of that I´m very fond of you ... :-).

Emellertid kom han idag upp med en grej som jag tänker ta efter, jag tänker nämligen visa vilka videoklipp jag rekommenderas av YouTube. Det betyder att, i och med att jag är registrerad på YT ser och hör storebror YT allt jag tar mig för på YT. Kan tyckas skrämmande men det skiter jag i, skäms inte över att jag kollar in skumma filmer och annat barnförbjudet. Jag blir också påmind om jag skulle råka på samma klipp två gånger, "tidigare visad", och jag får valt antal rekommendationer varje gång jag öppnar YouTube-sidan, alltså ett urval baserat på mina tidigare val. Denna lista är alltså skamlöst avlöjande ... alltså, en del vet jag inte ens vad det är ???!!! :-S
Ready GO!

Depeche Mode - Master and Servant
Alice in Chains - Love Hate Love
Terremoto Peru-Lima - 15 Agosto de 2007 - Jucaro Peru
al.eX 14 Beatbox NeW (Ingen aning)
Henry Rollins - Surreal Conversation
Dane Cook - Jesus Jokes
Nåt på ryska ??? (ingen aning???)
Insanely Amazing guitarr solo 2 (ingen aning???)
Nine Inch Nails - Everyday is Exactly the Same
Peter von Poehl - the story of the impossible (????)
Tom Morello - GH3 Bulls on Parade video
Parents just don´t understand
Rage Against the Machine - Bulls on Parade (solo without killswitch!)
Bauhaus - All we ever wanted
Nine Inch Nails - Dead Souls (Joy Division cover)
Slayer - Angel of death
Marilyn Manson - Astonishing Panorama of the End Times
Eminem - Outro

Hm, någon kommentar?? Själv fattar jag inte riktigt alla kopplingar här, men det är väl inte heller meningen. ;-)
Konstigt att varken Rammstein eller Prodigy kom upp, men det gör dom kanske imorgon.

60 minutes

Och här i stan ska belysningen släckas i en timme den 28 mars, på Rådhustornet, på Grand Hotell och hela parken här nedanför mig. Det blir lite obehagligt att dra ner på stan den kvällen, kan jag tycka. Men tanken är förstås god. ... och lönehelg är det också va? Men så pass tidigt på kvällen sitter väl folk fortfarande inomhus och laddar upp. Ingen fara.

http://www.wwf.se/v/klimat/earth-hour/1196404-earth-hour-2009-startsida

Utmattningssyndrom ...

Dom tankeväckande och fantastiskt roliga inlägg jag brukar ha på den här bloggen kommer att utebli under en kort tid, p.g.a. tekniska problem. Min dator går helt enkelt inte att jobba med just nu, den är astrött rent ut sagt. Jag roar mig med att kolla in vännerna på facebook, läsa mer och lyssna på musik istället, märker genast hur mycket tid mitt bloggande faktiskt tagit.

Tills tekniken börjar fungera igen får mina trogna läsare nöja sig med ett och annat musikklipp eller lite länkar hit och dit, allt för att hålla ert intresse uppe. Det går fortfarande bra att kommentera, både musik, länkar och annat krafs som jag postar. Hoppas jag får ordning på datorn innan det är dags att fixa räkningarna i slutet av månaden!! :-(.

Skulle bara vilja notera en liten sak: videoklippet Spitfire med Prodigy var ett tips från min elvaåring, kan inte låta bli att fundera än en gång på vad jag gjort för fel??? :-) ....

Tom Morello : The Nightwatchman - Whatever It Takes live

No further comments:

http://www.arvikafestivalen.se/sv/node/1206

Prodigy day!! Eventuell varning till känsliga personer, i alla fall på den första.

Spitfire

Everybody In The Place

8 mars-inlägg

Efter besök på biblioteket, söndagsmatintag på restaurang och en promenad i iskallt regn genom stan, hamnade vi på Arbetets Museum, som ju är ett av dom intressantaste museum jag vet och ett måste vid ett besök i Norrköping. Anledningen till att vi gick in där var, från min dotters sida att det var enda stället i stan som fortfarande var öppet och det var kallt som tusan ute, men från min sida att man där hade flera arrangemang med anledning av kvinnodagen, samt att jag läst om en utställning som intresserade mig.

När vi kom in i hallen stod bord uppställda med Vänsterpartiprylar (varför inga fler partier?) och en dam som tycktes representera FI, feministiskt initiativ, satt vid ett av dom. En hel del informations plakat om vad man kunde se eller delta i under dagen fanns där, och det var lång kö till hissarna, dom häftiga fabrikshissarna som det är en upplevelse att åka i. Ett par bekanta ansikten uppenbarade sig en bit in i lokalen så det kändes lagom inbjudande och lockande. Min dotter ville gå och plocka bland prylarna som var till försäljning i musée-shopen (som det kallas), men jag lyckades faktiskt också få med henne en kort sväng in på en utställning om kroppsfixering och olika kroppsideal som hos många ungdomar är en stor källa till dåligt självförtroende.

Vi pratade några ord med en bekant som jobbar på muséet och sen sa vi hej till mina partivänner, varav en av dom skulle delta i en paneldebatt alldeles om ett par minuter, en debatt som hon tycktes vara lite skeptisk inför. Eftersom det är kvinnodagen så skulle debatten naturligtvis beröra kvinno-och jämställdhetsfrågor, och alla politiska partier i stan var representerade. Vi tog så den minsta av hissarna, som är väldigt stor, upp till våning
sex, samtalade utanför debattsalen i ett par minuter med en gammal kompis som numera är aktiv inom miljöpartiet, och smög sedan in för att höra vad våra politiker hade att säga.

Jag blev förvånad över uppslutningen, alltså på scenen, flera representanter från kommunstyrelsen, alla i panelen tror jag sitter i kommunfullmäktige, två kommunalråd, och självaste ordföranden i egen hög person (längst alltså). Men, jag tror nästan det var fler på scenen än det var åhörare, nä inte riktigt :-). Jag räknade inte personerna medan jag stod där, men mer än femton stycken kan det inte ha varit, såååå trist. Och trist var det, ursäkta herrarna, men ni var tristast, näst flickan som höll i debatten, jäsp ...

Ett av kommunalråden lyckades tydligt framföra att hon ansåg att "kampen" fortfarande behövs, den är tråkig och jobbig att ha, men vi måste, för att kunna behålla dom förbättringar i jämställdhetstänkandet som vi hittills uppnått, tyvärr. Jag kunde tydligt se hur flera av paneldeltagarna skruvade lite på sig, log svagt, kanske tänkte dom att: "ja,ja, kampen ja...ska hon inte vara tyst snart det här verkar pinsamt." :-)

Möjligen hettade det till när jag gått därifrån, möjligen blev samtalet aningen livfullare när kvinnorna talade, kanske spelade det roll att publiken var så frånvarande, men väldigt typiskt var det att männen hördes bättre och tog större plats än kvinnorna, trots att dom var trista och även på kvinnodagen, kanske inte med sina ord men med sitt kroppsspråk.

Frågan som förföljer mig ikväll är varför folk inte var där, varför vanliga medborgare inte tar chansen att se, höra och kanske komma i samspråk med sina toppolitiker i kommunen. Skäms ni inte medborgare! ... eller är ni rädda för dom kämpande kvinnorna? ;-)

Gaza igen

Partivän uttalar sig i NT idag:

Svensk-palestinska föreningens dokumentära utställning om Gaza-kriget togs ner från biblioteket för ett par veckor sedan efter politiska påtryckningar från Mattias Sundin (FP) och Bengt Cete (MP). Beslutet var dock bibliotekschefen Monica Aunes.

Jag menar att detta var felaktigt ur ett yttrandefrihetsperspektiv. Att utställningen fick ställas upp igen en vecka senare var bra men problemet är att svensk-palestinska föreningen var tvungen att ta bort en bild från nazisternas judeförföljelse under andra världskriget eftersom att den ansågs stötande.

I tider när Mellanösternkonflikten är aktuell och den förkastliga antisemitismen ökar är det viktigt att hålla gränsen mellan antisemitism och Israelkritik knivskarp. Att anklaga judar som folk eller "ras" för saker är antisemitism. Att kritisera Israel är det inte. I utställningen gjordes en historisk jämförelse mellan Israel och Nazityskland. Jag anser att det är en dålig jämförelse eftersom Israels övergrepp inte kan jämföras i omfattning och brutalitet med Nazitysklands. Det finns däremot vissa likheter i tankarna på att fördriva människor av fel etnicitet från den mark man anser tillhöra det egna folket.

Poängen är att jämförelsen måste få göras så länge den inte är rasistisk. Det EUMC-dokument vissa debattörer hänvisade till är endast ett "arbetsdokument" som inte har någon relevans för svensk lagstiftning, dokumentet är på den här punkten dessutom helt felaktigt.

Nicklas Lundström Vänsterpartiet, Norrköping

svarslös???

Vi har förväntningar på oss som medborgare, det tycker jag, att sätta oss in i viktiga samhällsfrågor, reagera på orättfärdighet, delta i demokratiska val, att i viss mån följa rikets lagar och förordningar, att inte försätta andra människor i fara och rent allmänt uppträda på ett sätt så man kan ta ansvar för sina handlingar.

Vi gör våra val under någorlunda fria former, har vi inte lust att konsumera märkeskläder så går vi till second-hand, vi kan titta på fotbolls-VM och tycka att nyhetsrapportering är trist, vi kan rösta på vilket parti vi vill (även om det ibland blir lite gny), vi kan välja vinterdäck eller dubbdäck, vi kan gå med i Pridefestivalen, vi kan ha svenska flaggan på balkongen, om vi vill tänka på miljön kan vi köpa kravmärkta varor, vi kan reta oss på Janne Josefsson eller Maud, eller båda delarna och vi kan tycka att Reinfeldt ser ut som Alfons Åberg men inte är lika klok som han. Jag kan fortsätta och göra den här listan väldigt lång, men det väljer jag att inte göra för det tror jag skulle bli trist...

Dom flesta av våra val blir källor till diskussioner och kanske får vi ibland kritik för dom, men det hör till det allmänna flödet i mediakulturen och i våra liv, så vi gormar en stund och sen går vi vidare, gör nya val och reflekterar sällan över det som var.

Men det finns ett par saker som upptar människors intresse lite mer än det jag nämnt ovan, sådana val som man i oändlighet tycks få kämpa för på liv och död, som omgivningen alltid har problem med att acceptera, som kräver ytterligt starka argument för att försvara, nämligen om man vägrar äta kött, om man föredrar ett liv utan alkohol och om man inte är intresserad av Melodifestivalen.

... och jag har verkligen inget svar på varför det är så.

(kommentarer uppmuntras!!!)

summer tour: NIN,JA och StreetSweeper

... tyvärr inte i Europa då, ibland ville man ha en connnection in the States :-(

Pirates go!

Jag har funderat mycket på vad Pirate Bay-rättegången faktiskt handlar om, kan det vara

-Rädsla för någonting man inte har hjärnkapacitet till att förstå?
-En kamp mot ett isberg som redan rivit hål i skrovet?
-En oförmåga att förstå att guds skapelse hela tiden utvecklas och att det är meningen med hela konceptet?
-Anarkiskräck!?
-Misstro mot att människor har förmåga att ta eget ansvar?
-Oro för att själva bli bortvalda i myllret av nya och nu mer tillgängliga konstarter?
-Vill inte tappa kontrollen och vill fortsätta styra över människors kulturkonsumtion?
..nja, inte vet jag.

underliga funderingar

Det finns mänskligt beteende som ibland slår till utan förvarning, man blir knuffad och hotad, omedveten om att man överhuvudtaget utgjort ett hot. Det har väl att göra med mänsklighetens varande kan jag tänka mig, artens bestånd och överlevnad, någonting nedärvt sedan årtusenden tillbaka.

Det finns människor som njuter av att se andra misslyckas och som tar sig fördelar på andras bekostnad. Vi ser det i vår vardag, bland arbetskamrater och t.o.m. i våra familjer, vi ser det i samhället där ofördelaktiga sanningar med liv och lust grävs fram för att trycka ner och försöka härska över personer som stigit i karriären. Vi ser det i världen, där människors närmiljö utsugs för att andra ska få ett liv i överflöd och konsumtion, som som vi egentligen inte behöver och som inte gör oss lyckligare. I evighet drar vi med oss denna obotliga livsnödvändighet att hela tiden ha rätt, varför måste vi hela tiden bli erkända i rätt sammanhang?

Visst, beröm leder framåt, det finns inget som ger ett barn så bra självförtroende som beröm, men insikten om att jag kanske inte får det från det håll jag förväntat mig, utan måste vara öppen för möjligheter från alla håll, har faktiskt i alla fall gjort mig en aning lugnare i sinnet. Eftersom livet aldrig blir så som man tänkt sig, kan en sådan insikt vara oändligt värdefull, synd bara, att så få av oss har den. Det här resonemanget vill peka på att allt har ett värde, alla möten har betydelse, det man tror är ett misslyckande kan vara en möjlighet, det är bara så otrooooligt svårt att se öppningarna när man sitter mitt i skeenden, man ser dom ofta först efteråt.

Vi för ständigt en tuff och hård kamp om det egna, och då handlar det mest om våra ägodelar, vår konsumtion, materiell trygghet, våra barn, vår familjs anseende och vår frihet. Väldigt sällan handlar det om vår inre frid och vårt mentala tillstånd av välbefinnande, jag menar lycka kanske, beständig lycka, sådan man inte kan köpa eller erhålla med våld, utan sådan lycka man skaffar sig genom insikt och självmedvetenhet. Det är konstigt vet ni, när man snackar om sån´t tycker folk man är djup och underlig, dom vill helst byta samtalsämne, men när det gäller materialisktiska ting kan man kämpa på liv och död och ha väldigt bestämda åsikter om rätt och fel.

Tro

Ofta möts man av människor som spelar med andra regler än man själv, det har jag inget emot, om det gör dom lyckliga och om jag slipper spela med. Ofta möter man också människor som spelar med regler som dom inte känner till ordentligt, som dom inte har förmåga att använda, det kan jag vända mig emot, med det är trots allt dom själva som måste ta ansvar för sitt handlande.

Vissa regler anses mer eftersträvansvärda än andra, det kan jag personligen ibland ha svårt att inse, då dom reglerna oftas ställer väldigt höga krav på person, vad gäller förmåga att bortse från andras behov och leva med tunnelseende, det vill man ju inte som människa. Jag vill i alla fall se en helhet och få en förståelse för livet och dess tvära kast, jag vill ha vänner inte kombatanter omkring mig, med andra ord vill jag leva i ett sammanhang och känna mening med mitt liv, varför skulle det vara något att inte sträva efter.

Många människor är övertygade om att dom lever i ett sammanhang, men tillhör hela tiden ett utanförskap, dessa har problem med sin självbild. Många är också helt säkra på att dom står utanför gemenskapen, men kan plötsligt inse att dom tillhör en stor grupp individer som vägrat låta sig inlämmas i regelverket, och kan finna samhörighet där dom minst anar. Har dom också en dålig självbild månne..

Ibland kommer förutsättningarna flygande rakt emot oss, vi vet bara inte hur vi ska fånga dom. Ibland flyger möjligheterna iväg, och vi jagar och jagar tills vi stupar och bränner ut oss. För vissa serveras förmåner utan motprestation, som en livets gåva, som en present på sängen tillsammans med det rostade brödet.

Vi drabbas hela tiden av varandra, vi snackar och spelar med, vi käftar emot och vi strider för vår rätt. Det är ganska svårt att se, från sidan av alltihopa, att det skulle vara oss olika förunnat att förfoga över olika regler, det måste ju i grund och botten handla om samma sak, för oss alla, vill jag tro.

Hånfull förlovning

Jag hör någon säga att Aftonbladets läsare idag bryr sig mer om Ipred-lagen än om Victorias förlovning. Det var väl ett bra tecken, underbart att höra!!

Finns det någon som tycker det är trevligt med en förlovningsring för 400 000:- ? ... i så fall kan den plocka bort mig som vän på Facebook. :-).

Vi har kommit med i RSMH!!! :-)

En ny lokal RSMH-förening är under uppstart i Norrköping, RSMH Bläckfisken. Bläckfisken som förening blev till under hösten 2008 och hade vid starten drygt 20 medlemmar, sedan nu i februari ingår den i Riksorganisationen RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), och har som mål att följa de idéer och det etiska förhållningssätt som RSMH har.

Namnet Bläckfisken kom från en av de medlemmar som var med och utformade de allra första idéerna om hur föreningens verksamhet skulle se ut. Bläckfisken står som symbol för hur medlemmarna tänker sig att arbetet och engagemanget skall spänna över flera olika intresseområden och aktiviteter, för att med tiden kunna utvecklas utefter hur de aktiva medlemmarna utvecklas och växer.


Varje Bläckfiskarm innehåller en egen inriktning, t.ex. skapande verksamhet, teatergrupp, studier eller politiskt arbete. Tanken är att enskilda medlemmar, naturligtvis efter förmåga, skall kunna delta i en eller flera armar eller kanske t.o.m. bilda en egen arm, och utveckla och ta ansvar för ett intresseområde. Förhoppningen är att Bläckfisken med tiden skall få många armar och kunna erbjuda en sysselsättning för många olika personligheter och förmågor. Armar kan också avslutas och brytas av, men då finns ändå kroppen kvar som en trygghet och en nystart.

Det viktigaste målet är att var och en som deltar i Bläckfiskens verksamhet skall nå en höjd livskvalité socialt, växa som individer och få ett stärkt självförtroende, helt enkelt må bättre.!!

Inga krav utöver förmåga skall eller får ställas, allt medlemmarna gör och deltar i skall utgå ifrån egna önskemål och intressen. Man skall kunna vara sig själv, vara ledsen eller glad, få ett självklart kamratstöd när det behövs, men också finnas där för andra. Att känna sig behövd ger ett ökat självförtroende och välbefinnande. Småprat och trivsel över en fika skall vara ett stående inslag, man skall kunna delta när man vill och titta på när man vill det.

Det är också av största vikt att föreningen hela tiden utvecklas och att den som har en åsikt får en chans att framföra den, dvs. ges möjlighet att uttrycka sig på sitt eget sätt och efter egen förmåga. Föreningsarbetet måste ske under absolut demokratiska former och alla som vill måste få insyn. En hög tolerans inför medlemmars olikheter måste finnas, varje medlem har något att bidra med och är en tillgång för föreningen. Samtal och diskussioner skall uppmuntras!

För närvarande finns Bläckfisken i lokaler i Klockaretorpet Centrum, sydost om Norrköpings Centrum (goda spårvagnsföbindelser finns), där medlemmar på idéell basis och för att sysselsätta sig, hjälper till att driva en liten caféverksamhet tillsammans med Agenda Klockaretorpet.

Den som kommer med nu får chansen att vara med och forma en kamratförening nästan från start, får chansen att delta i och lära om hur man driver en förening, och tillsammans kämpa för en gemensam sak, för varje människas rätt till en social samvaro och ett värdigt liv.

The Warning - Nine Inch Nails Lights in the Sky HD from Sacramento

Bellydancing, och sen revolution, tack.

Nedan länk till
JustMeriMaat´s blog, Fixations of a Wandering Mind,
om ni gillar riktigt bra magdans, och så ett politiskt inlägg!!! Rekommenderas!
http://transientfixations.blogspot.com/

Nyhetstorka

Det finns en planet som heter "Flintis-planeten", det påstår i alla fall min 11-åring, där lever såna som ser ut som Fredrik R. Dom andra som bor där har hästsvans, men det är nog bara en tillfällighet.

På planeten Flintis tror man på så´nt som vi vanliga människor inte kan förstå, t.ex. tror man att människor blir lyckliga av kärlek. :-) ... men det är ju sant tänker du nu, förvisso, om det är du som lever i ett lyckligt kärleksförhållande så vore det kanske sant, men på Flintis handlar det inte alls om det. På Flintis ler lyckan mot alla, för deras kronprinsessa har förlovat sig, och i och med det blir alla arbetslösa glada, och alla långtidssjukskrivna blir genast friska, och alla som lever på socialbidrag blir rika och firar med läsk och hamburgare, och hela folket lever i ett enda rus av lycka, en lycka som härrör från kronprinsessans kärlek som ju smittar av sig oavbrutet till alla i alla deras år.

"Det här är något riktigt bra och trevligt och jag gläder mig så mycket", säger statsministern på planeten "Flintis", "det här är roligt för svenska folket" ... (fö´låt sa han så?, jo ...hm)

Reportern på eko-redaktionen frågade statsminister Fredrik Reinfeldt om Sverige verkligen har råd med ett bröllop nästa år, och han svarade att "Det här har vi råd med". Jag kunde inte låta bli att tänka att det får dom väl betala för själva, men sen kom jag att tänka på att det är klart att folket ska betala, det är ju oss dom gjort så lyckliga, och inte ska dom väl behöva gå till socialen och be om pengar till tårta. Nä, så kan vi inte ha det.

Jag noterade att själva redaktionen också drabbats av ett lyckorus, under de femton minuter nyheterna förmedlades talade man i exakt tio minuter om prinsessans förlovning, så det måste väl ha varit nyhetstorka ute i världen, för det kan väl aldrig vara så att förlovningen räknas som en nyhet ...? eller att den t.o.m. är av allmänintresse??? Nä usch, det är allt tur att vi inte har kommit dithän ännu! ;-)

(rapport från planeten jorden, reporter: Anställningslös och konstnär och med personlighetsstörningar aka L.B.)

"You Commie, homo-loving, sons of a gun," said Penn, addressing his fellow performers.

Ok. Sean fick en Oscar för bästa manliga huvudroll.
"I think it is a good time for those who voted for the ban against gay marriage to sit and reflect and anticipate their great shame," he said.

Milk Trailer 2008