Nu kan man se små, nästan obetydliga orosryckningar i ansiktsmusklerna på Anders B., när han otydligt upplyser om att ekonomin i Sverige inte är fullt så stabil som tidigare, att många, många människor kommer att bli arbetslösa är troligt, men, det ordnar sig, för .... bla,bla,bla,blä!
Hela världen tycks vingla betänkligt, bilindustirer som är i kris för att dom inte tillverkar miljövänliga bilar, samtidigt som odlingen av sockerbetor till etanoltillverkningen förstör miljön, samtidigt som vi här i Sverige snart kommer att förlora vår rätt till en rimlig lön för de arbeten vi utför. Samtidigt läser jag att det kvittar fullständigt vad vi gör, för Kina ensamt kan få polerna att smälta ner, och hur mycket vi andra än kämpar på med miljörestriktioner så kommer det inte att hjälpa då. I Irak har U.S.A fått rätt att stanna kvar ytterligare tre år, och vad tänker Barack göra åt det då?, och det värsta av allt, Josh Freese ska sluta som trummis i Nine Inch Nails !! Har ni hört!? :-)
Fy ... ja, tusan alltså! Vissa dagar känns det mesta bara såååå hopplöst.
Nu påstås det att årets julklapp kommer att bli en "upplevelse". Va?
Jag tycker vi har nog med upplevelser, och orosmoment, jag önskar mig lite lugn och ro, en aning mer pengar till julgodis och en ny TV vore inte fel, häromveckan ringde en kille från ComHem och ville erbjuda mig ett bra pris på digitalTV-box fram till årsskiftet, det föll på att min TV inte har scartkontakt, den är alltså så gammal att när den tillverkades hade folk inte hört talas om digitalTV. Kanske inte så konstigt att jag så sällan tittar på TV :-).
Men egentligen är det ju bra att folk inte vill ha en massa prylar längre, fast jag tror inte riktigt på det, jag tror att folk har så mycket att det inget mer finns att köpa, och då är också fördelningen av detta ägande väldigt skevt, för jag vet väldigt, väldigt många som har väldigt, väldigt lite prylar, och som aldrig ens kan drömma om att skaffa sig en miljövänlig bil. Fast på Gröna Konsum finns endast kravmärkta bananer, vill man ha annat i bananväg får man gå till Hemköp!
tisdag 18 november 2008
måndag 17 november 2008
Varför bor dom där ??
November 17, 2008
"It's 90 degrees in November, the full glory and perennial curse of Southern California on fierce display. Devil winds, hill-hopping infernos, smoked mansions, torched trailers, barren freeways, and brilliant sunsets lingering in low-hanging canopies of burnt dreams.Are we all crazy?
Don't live here, says the wind, the trembling earth, the parched land whose natural inclination is to explode in flame every year about now.
But we do."
Så här skriver en journalist angående bränderna i Los Angeles, och jag ser genast artikeln eftersom jag själv ställt mig samma fråga den senaste tiden. Varför bor folk där??!!
Alltså om inte ens hus brinner ner fram på höstkanten så kommer det garanterat en jordbävning endera dagen, och vattnet räcker inte till och det är faktiskt öken precis överallt.
Idag är det troligen inte oljan som lockar längre och vattenbrist hade dom ju redan för 100 år sedan, snarare är det väl filmindustrin, kulturutbudet och tekniken som drar dit folk. En så stor stad, USA´s näst största, kan man förstås inte flytta på hur som helst.
Jag hörde en intervju med en kvinna som bor där och hon sa att det där med alla bränder det hör liksom till, det är man beredd på när man bor här. Från annan källa har jag också fått veta att det är väldigt mycket dyrare att bo i L.A.än på andra ställen runt USA, rent obeskrivligt dyrt faktiskt, vissa flyttar dit och betalar så mycket för boendet att dom inte har råd att köpa mat. Undrar om dom har koll på det där att det förekommer ca 10 000 jordbävningar/år under marken på dom ... och dom betalar för det!
Många fattiga människor i världen bosätter sig i områden som drabbas av naturkatasrofer, dom har ju inget direkt val, (jo, det finns många fattiga även i L.A.,det vet jag), men att rika och välutbildade och kulturella jävla kändisskådisar bor där, det fattar jag inte ... om det inte beror på ren skrytsamhet och en aning dumhet. :-)
Är min fråga befogad? Varför bor dom där??? :-S
Läs gärna lite mer av artikeln:
"Don't build near the kindling, say the voices of common sense.
But we do, for all the wrong reasons and all the known glories. Our winter snowfall is flakes of ash and flame retardant falling on bougainvillea, so it could be worse.
At least the last big quake was a fake -- a Thursday run-through to test our preparedness. Followed immediately, of course, by a genuine, rip-roaring disaster, the kind of astonishing immolation that allows folks across the nation to feel smug despite their black ice and frozen rain.
I could have gone in any direction to find fire victims Sunday. With flames roaring through Montecito, Sylmar, Corona, Anaheim Hills, Yorba Linda, Diamond Bar and elsewhere, thousands of people had fled. Millionaires on the move, trailer park residents out the door in pajamas.
"It has been a harrowing last 2 days," said an e-mail from a Montecito woman named Katherine, sent to loved ones informing them the family had lost six of its seven homes in the Tea fire.
"The fire was so intense that there was no time for anyone to save belongings. My father and stepmother did not even have time to get their wallet -- let alone rescue the pets! It is literally starting over with nothing but the clothes on their backs."
My friend Mark Morocco, an ER doctor, forwarded me a message from one of his colleagues at Olive View Medical Center, which lost all power Saturday night and was partially evacuated. ...."
steve lopez LA times
tisdag 11 november 2008
måndag 10 november 2008
lördag 8 november 2008
Demonbaby
Ok, sorry, jag var kanske lite slö i inlägget nedan, skall förklara mig nu när jag sitter här i lugn och ro på lördagskvällen.
Jag blev lite upprörd när jag läste inlägg på Twitter, från medlemmar i Californien, med uppmaningar om att rösta mot Proposition 8. (Det är genom Demonbaby, Rob Sheridans "alterego", eller vad det nu är, http://twitter.com/demonbaby , som jag kommit att kolla in Twitter ibland. Egentligen fattar jag lika lite av det som jag fattar av Facebook, men det är en annan fråga som jag kan ta upp en annan dag.)
I alla fall, när jag tog reda på vad Proposition 8 var blev jag lite less. I Californien beslutades i Maj i år att alla par skulle ha rätt av gifta sig oavsett kön eller ja, hudfärg och så ... (va fan ska man säga...? :-S ). Nu har alltså Mormonkyrkan, eller vad dom nu är, lyckats få igenom en undantagslag, en proposition 8, där det ska stå att denna rättighet enligt konstitution inte ska gälla för homosexuella. Så är det. Och förslaget har tydligen gått igenom. En kort lycka kan man tycka. :-( T.o.m. verkar det vara lite oklart var Barack Obama står i frågan, vissa påstår att han är mot Prop 8 och vissa vill påstå motsatsen, knivigt.
Nu blev det en del promo Rob Sheridan, men ok då, han är en rätt cool konstnär after all, inte utan anledning att han är NIN´s "art master". Nedan länk till hans sida:
http://www.demonbaby.com/
Jag blev lite upprörd när jag läste inlägg på Twitter, från medlemmar i Californien, med uppmaningar om att rösta mot Proposition 8. (Det är genom Demonbaby, Rob Sheridans "alterego", eller vad det nu är, http://twitter.com/demonbaby , som jag kommit att kolla in Twitter ibland. Egentligen fattar jag lika lite av det som jag fattar av Facebook, men det är en annan fråga som jag kan ta upp en annan dag.)
I alla fall, när jag tog reda på vad Proposition 8 var blev jag lite less. I Californien beslutades i Maj i år att alla par skulle ha rätt av gifta sig oavsett kön eller ja, hudfärg och så ... (va fan ska man säga...? :-S ). Nu har alltså Mormonkyrkan, eller vad dom nu är, lyckats få igenom en undantagslag, en proposition 8, där det ska stå att denna rättighet enligt konstitution inte ska gälla för homosexuella. Så är det. Och förslaget har tydligen gått igenom. En kort lycka kan man tycka. :-( T.o.m. verkar det vara lite oklart var Barack Obama står i frågan, vissa påstår att han är mot Prop 8 och vissa vill påstå motsatsen, knivigt.
Nu blev det en del promo Rob Sheridan, men ok då, han är en rätt cool konstnär after all, inte utan anledning att han är NIN´s "art master". Nedan länk till hans sida:
http://www.demonbaby.com/
Equality
I skuggan av lyckan av att Barack Obama blir USA´s näste president, händer underliga saker i California USA. Man har fått känslan av att människor där blivit lite mer fritänkande, men icke. Vem styr egentligen Californien?I Twitter och Demonbaby, under rubriken "Mormons stole our rights":
"What happened?
On May 16, 2008, the California Supreme Court affirmed that the state constitution, AS IT WAS WRITTEN BY THE FOUNDERS OF THIS STATE MORE THAN 150 YEARS PRIOR, provided official government recognition of all marriages between all couples, regardless of gender.
On November 4, 2008, Proposition 8 amended this constitution to explicitly deny this right to same-sex couples. Nowhere else in either California's constitution or the Federal Constitution are a specific class of rights restricted, to any minority group, for any reason."
Ur LA Times :
"Gays, blacks devided on Proposition 8For many African Americans, it´s not a civil right issue.
By Cara Mia DiMassa and Jessica Garrison
November 8, 2008
For Trebor Healey, a 46-year-old gay man from Glendora, Tuesday's election was bittersweet.
He was thrilled that the nation elected its first African American president. But he was disappointed that black voters, traditionally among the most reliably liberal in the state, voted overwhelmingly to ban same-sex marriage.
He understands that there are differences between the civil rights battles of blacks and gays: For one thing, he notes, gay people have a much easier time blending in. Still, he says, he thinks it's sad that "people do not equate one civil rights struggle with another."
Many black voters didn't see it that way.
"I was born black. I can't change that," said Culver City resident Bilson Davis, 57, who voted for Proposition 8. "They weren't born gay; they chose it," he added, reflecting a commonly held belief that many researchers dispute. "
http://www.latimes.com/news/local/la-me-gayblack8-2008nov08,0,1601616.story
onsdag 5 november 2008
" Is there anyone outthere, who still doubts, that America´s a place where all things are possible... "
Congrats to the American people!
söndag 2 november 2008
Missouri-gas-lady
"Att inte kunna prova nåt´ nytt då?" Dotter suckar över min olust till att prova en ny smak på mina Läkerol, fast jag inte alls ser mig själv som en så´n trist typ, utan tvärtom, jag blir oerhört uttråkad om saker och ting hela tiden är sig likt. Jag är typen som älskar att prova nya maträtter, ny smak på glassen eller nya godisgrejer, jag gillar att träffa nya människor, flyttar ofta och säger gärna upp mig från jobbet eller provar en ny glad utbildning, trodde jag ... eller lagom nytt, lagom ofta, och när jag är på det humöret kanske, och en viktig sak: När jag själv bestämt mig för det!
Denna sena eftermiddag när vi for genom den lokala butiken på Kungsgatan var inte rätt tillfälle för förändringens vindar att vina, allt kändes fel. Hela affären var fel, allt från det nya sortimentet till de höjda priserna, och allt spring fram o tillbaka när man inte hittar, bara för att dom gjort om så mycket, var idag bara så irriterande. Jag skulle bara slänga ner en ask halstabletter och det visade sig att den sorten jag ville ha inte fanns, skit samma egentligen, men just den här gången blev jag sur, hade ingen lust att prova lime/granatäpple, eller strawberrry/lemon. Därav ett ilsket, "fan!" och därav dotterns kommentar, och därav blev jag ännu surare eftersom jag vet att jag visst är bra på att vara föränderlig.....
Jag hörde en kvinna i Missouri som röstat på Demokraterna i hela sitt 62-åriga liv, trots att hennes älskade man var Bush-vän. Hon sa att det verkligen behövs förändring i hennes land och nu i detta val är det viktigare än någonsin, och det är absolut Obama som kan står för den förändringen, utan tvekan. En kort tid senare hade hon ändrat sig, hon säger att eftersom Obama inte fattar att vi måste ha bensin, dvs olja, och han vägrar att borra efter den, så kommer hon inte att ge honom sin röst. I övrigt håller hon med honom i hans åsikter med just det här med oljan gör att Demokraterna inte kommer att få hennes röst.
Så är det ändå, att mer än 80% av det amerikanska folket anser att en av de mest angelägna frågorna i USA är miljöproblemen, men ingen av presidentkandidaterna har ett vettigt miljöprogram, hm? Verkar som det är viktigt att tänka på miljön, bara man får sin bensin, och det kan man förstå, det sägs att det är vanligare nu för tiden att familjen har tre bilar än att familjen inte har någon bil alls. Kvinnan i Missouri jobbar i sin och sin mans godisaffär, dom kör, som alltid, till jobbet i var sin bil.
Denna sena eftermiddag när vi for genom den lokala butiken på Kungsgatan var inte rätt tillfälle för förändringens vindar att vina, allt kändes fel. Hela affären var fel, allt från det nya sortimentet till de höjda priserna, och allt spring fram o tillbaka när man inte hittar, bara för att dom gjort om så mycket, var idag bara så irriterande. Jag skulle bara slänga ner en ask halstabletter och det visade sig att den sorten jag ville ha inte fanns, skit samma egentligen, men just den här gången blev jag sur, hade ingen lust att prova lime/granatäpple, eller strawberrry/lemon. Därav ett ilsket, "fan!" och därav dotterns kommentar, och därav blev jag ännu surare eftersom jag vet att jag visst är bra på att vara föränderlig.....
Jag hörde en kvinna i Missouri som röstat på Demokraterna i hela sitt 62-åriga liv, trots att hennes älskade man var Bush-vän. Hon sa att det verkligen behövs förändring i hennes land och nu i detta val är det viktigare än någonsin, och det är absolut Obama som kan står för den förändringen, utan tvekan. En kort tid senare hade hon ändrat sig, hon säger att eftersom Obama inte fattar att vi måste ha bensin, dvs olja, och han vägrar att borra efter den, så kommer hon inte att ge honom sin röst. I övrigt håller hon med honom i hans åsikter med just det här med oljan gör att Demokraterna inte kommer att få hennes röst.
Så är det ändå, att mer än 80% av det amerikanska folket anser att en av de mest angelägna frågorna i USA är miljöproblemen, men ingen av presidentkandidaterna har ett vettigt miljöprogram, hm? Verkar som det är viktigt att tänka på miljön, bara man får sin bensin, och det kan man förstå, det sägs att det är vanligare nu för tiden att familjen har tre bilar än att familjen inte har någon bil alls. Kvinnan i Missouri jobbar i sin och sin mans godisaffär, dom kör, som alltid, till jobbet i var sin bil.
lördag 1 november 2008
fredag 31 oktober 2008
Yviga uppträdanden
Fattar du att du gör bort dig Marcus!? ... jag blir så jädra trött.
En kvinna berättade en gång ett tänkt scenario för mig, det var så här:
"Tänk dig att du går hemma en kväll och väntar på att din man skall komma hem, han är sen och du är oroad. När han tillslut dyker upp i hallen säger du lite skämtsamt: "Men, har du varit ute med din älskarinna ikväll, eller?" Mannen kastar nycklarna på golvet och skriker: "Om det är så det ska låta så kan jag lika gärna flytta härifrån, här har du nycklarna!" Sen vänder han och går ut, smäller igen dörren efter sig, och du står där och fattar inte vad som hänt. Men en sak fattar du, utan att ha haft en aning har du just fått veta att din man har en älskarinna."
Kvinnan ville lära mig hur man kan tolka personers agerande och på så vis få reda på saker, kanske inte hundraprocentigt säkert men tillräckligt för att tänka till och passa sig lite.
Själv har jag varit med om en liknande och väldigt yvig reaktion, när jag en gång skrev ett brev och ifrågasatte skötseln av en förening genom att kalla till samtal mellan styrelsemedlemmarna. Reaktionen blev två plötsliga och helt oförklarliga avhopp, som förde med sig allvarliga konsekvenser för hela föreningen. Jag tog det som ett tecken på att jag träffat på en öm punkt och att det fanns fog för min oro att allt inte stod rätt till. När människor reagerar onödigt kraftigt och inte tror sig klara av ett samtal finns ofta en orsak bakom, kanske vill man inte ha en närmare granskning av ens förehavanden, bättre då att förekomma en attack genom att gå till attack!
Inspirationen till det här inlägget kom från ett TV-inslag jag såg, gjort av Marcus Birro angående rollspelet mellan män och kvinnor i relationer. Av någon anledning tycks han ha fått för sig att vi kvinnor tror oss veta att alla män förtrycker, i relationer med kvinnor. Han själv är minsann jämlik så det förslår, han både diskar, städar och sköter tvätten, så vi ska inte komma och säga att han inte är jämställd eller att han vill ha kontroll över sin kvinna! Hans kvinna är för tillfället gravid för övrigt, och sängliggande, och kan därför inte ... Nä, jag kan ju inte veta, men man undrar, med tanke på det tragiska TV-reportaget.
En kvinna berättade en gång ett tänkt scenario för mig, det var så här:
"Tänk dig att du går hemma en kväll och väntar på att din man skall komma hem, han är sen och du är oroad. När han tillslut dyker upp i hallen säger du lite skämtsamt: "Men, har du varit ute med din älskarinna ikväll, eller?" Mannen kastar nycklarna på golvet och skriker: "Om det är så det ska låta så kan jag lika gärna flytta härifrån, här har du nycklarna!" Sen vänder han och går ut, smäller igen dörren efter sig, och du står där och fattar inte vad som hänt. Men en sak fattar du, utan att ha haft en aning har du just fått veta att din man har en älskarinna."
Kvinnan ville lära mig hur man kan tolka personers agerande och på så vis få reda på saker, kanske inte hundraprocentigt säkert men tillräckligt för att tänka till och passa sig lite.
Själv har jag varit med om en liknande och väldigt yvig reaktion, när jag en gång skrev ett brev och ifrågasatte skötseln av en förening genom att kalla till samtal mellan styrelsemedlemmarna. Reaktionen blev två plötsliga och helt oförklarliga avhopp, som förde med sig allvarliga konsekvenser för hela föreningen. Jag tog det som ett tecken på att jag träffat på en öm punkt och att det fanns fog för min oro att allt inte stod rätt till. När människor reagerar onödigt kraftigt och inte tror sig klara av ett samtal finns ofta en orsak bakom, kanske vill man inte ha en närmare granskning av ens förehavanden, bättre då att förekomma en attack genom att gå till attack!
Inspirationen till det här inlägget kom från ett TV-inslag jag såg, gjort av Marcus Birro angående rollspelet mellan män och kvinnor i relationer. Av någon anledning tycks han ha fått för sig att vi kvinnor tror oss veta att alla män förtrycker, i relationer med kvinnor. Han själv är minsann jämlik så det förslår, han både diskar, städar och sköter tvätten, så vi ska inte komma och säga att han inte är jämställd eller att han vill ha kontroll över sin kvinna! Hans kvinna är för tillfället gravid för övrigt, och sängliggande, och kan därför inte ... Nä, jag kan ju inte veta, men man undrar, med tanke på det tragiska TV-reportaget.
torsdag 23 oktober 2008
Blogg-power!
Ska man hitta intressant läsning nu för tiden ska man kolla bloggar, ingen direkt nyhet va!?
Jag lyssnar på min favorit, "kärringkanalen" som den kallas, P1 alltså, och t.o.m. där refererar man till bloggar, bloggdrevet är igång så fort någon säger något eller ger ut en bok t.ex. Idag hörde jag Anette Kullenberg ösa spe över Per Nuder, jag gillar inte Per Nuder, och hon Kullenberg kan vara tuff o go emellanåt, men ingenstans i nån tidning kunde jag hitta kommentarer till bråket, ville bilda mig en uppfattning om vad det handlar om, bara i bloggarna skrivs det, och bloggar brukar inte vara direkt objektiva.
Idag hörde jag också Lotta Gröning, även hon poppis i bloggosfären, även hon har skrivit en bok. Men ingenstans mer än i bloggvärlden kommenteras det. Och nu sitter jag själv här och bloggar om skiten!
Jo Anette tycker att Per är bara skit som författare och Lotta Gröning har blivit anklagad för att hata Mona Sahlin. ... men det är klart, det låter mest som skvaller så det är kanske inte konstigt att det inget står i Dagens Nyheter. :-)
Jag lyssnar på min favorit, "kärringkanalen" som den kallas, P1 alltså, och t.o.m. där refererar man till bloggar, bloggdrevet är igång så fort någon säger något eller ger ut en bok t.ex. Idag hörde jag Anette Kullenberg ösa spe över Per Nuder, jag gillar inte Per Nuder, och hon Kullenberg kan vara tuff o go emellanåt, men ingenstans i nån tidning kunde jag hitta kommentarer till bråket, ville bilda mig en uppfattning om vad det handlar om, bara i bloggarna skrivs det, och bloggar brukar inte vara direkt objektiva.
Idag hörde jag också Lotta Gröning, även hon poppis i bloggosfären, även hon har skrivit en bok. Men ingenstans mer än i bloggvärlden kommenteras det. Och nu sitter jag själv här och bloggar om skiten!
Jo Anette tycker att Per är bara skit som författare och Lotta Gröning har blivit anklagad för att hata Mona Sahlin. ... men det är klart, det låter mest som skvaller så det är kanske inte konstigt att det inget står i Dagens Nyheter. :-)
det är oerhört viktigt vad just jag tycker!!!
Det finns olika sorters politiker, eller ska man säga olika sorters människor som jobbar med politik. Det finns olika sorters politik också, bra och dålig ... eller? En politikers uppgift glöms ofta bort, både av dom själva och av media, uppgiften är nämligen att på uppdrag av folket ta beslut och agera så att så många av oss kan leva ett så drägligt liv som överhuvudtaget är möjligt, efter dom förutsättningar som finns. I vissa fall kan t.o.m. politikerna vara med och skapa förutsättningarna, inte alltid, men ofta, äh, till viss del. Det finns politik på riksplanet, riksdagen, det finns landstinget, sjukvården bl.a. och det finns kommunalpolitik.
Vad som är gemensamt för dessa tre och vad som är av yttersta vikt för nästan alla politiker är vem som tog vilket beslut. Beslut som anses dåliga och som kritiseras hårt i massmedia och bland väljare, vill ingen dirkekt stå för, vilket är förståeligt och allmänmänskligt. Beslut som anses bra och som ger glada tillrop från väljare vill såklart alla ta åt sig av, också förtåeligt. Idag verkar folk och politiker ha glömt bort, att resultatet är det viktiga, inte vem som kom fram till resutatet, och vilka resultaten än blir så är någon missnöjd, vi är helt enkelt för många :-)
Behövs då egentligen olika politiska partier, det är ju i alla fall ingen som verkar bry sig om ideologier nu för tiden, den som har en ideologi eller en dröm om en bättre värld, får bara en massa skit och anses vara en orealistisk och naiv drömmare. I samma andetag utgör drömmaren ett hot, ingen får ta emot så mycket kritik och nedlåtande glåpord som drömmaren, attacker för att försvaga och trycka ner. Vad är människor rädda för, vad är politiker rädda för? Handlar det inte om skräcken för att ha fel eller ta ett felaktigt beslut, handlar det inte om att den enskilde politikern bygger upp hela sin identitet kring sin roll som politiker och sin karriär, glömmer han eller hon inte då sin uppgift? Varför har människor så svårt att glädjas över hur andra lyckas, att min politikerkamrat får igenom sitt förslag i fullmäktige trots att jag jobbat för samma fråga i tio år och hela tiden fått "nej", det gör väl inget, det var ju resultatet som var det viktiga, inte att just jag kom på det först! Politiker är bara brickor på en spelplan, ingenting är eller får bli personligt, väljarna vill ha resultat inte en personkult. (Fy tusan vad jag tog i där va??!) ;-)
Sedan en tid tillbaka har en politiker här i stan gått till hårt angrepp mot en nämndeordförande, han gör det i insändare och på bloggen, han har bestämt sig för att hänga ut nämndeordföranden och få henne på fall, hans rädsla lyser igenom i texten. Jag bryr mig inte i detta fallet ett dugg om vem som har rätt eller fel, politikern är ute efter att plocka poäng till sin person, klart inspirerad av den amerikanska politikens metoder, det är löjligt att se. Han tror han vinner på det men i själva verket är inte vi väljare så dumma att vi går på det, dom båda arbetar ju i samma hus och deltar i samma möten, klarar han inte av att ta diskussionen öga mot öga så är han en vek person och därmed en vek politiker. Forumet insändarsidan i morgontidningen är inte forumet för samtal mellan två likvärdiga politiker, jag kan inte tolka det på annat sätt än att mannen ifråga känner en stor respekt gentemot nämndeordföranden, kan vara just därför hon sitter där hon sitter, och han jönsar omkring annorstädes, vad vet jag. ... det här är såklart vad jag tycker, och ingenting annat.
Vad som är gemensamt för dessa tre och vad som är av yttersta vikt för nästan alla politiker är vem som tog vilket beslut. Beslut som anses dåliga och som kritiseras hårt i massmedia och bland väljare, vill ingen dirkekt stå för, vilket är förståeligt och allmänmänskligt. Beslut som anses bra och som ger glada tillrop från väljare vill såklart alla ta åt sig av, också förtåeligt. Idag verkar folk och politiker ha glömt bort, att resultatet är det viktiga, inte vem som kom fram till resutatet, och vilka resultaten än blir så är någon missnöjd, vi är helt enkelt för många :-)
Behövs då egentligen olika politiska partier, det är ju i alla fall ingen som verkar bry sig om ideologier nu för tiden, den som har en ideologi eller en dröm om en bättre värld, får bara en massa skit och anses vara en orealistisk och naiv drömmare. I samma andetag utgör drömmaren ett hot, ingen får ta emot så mycket kritik och nedlåtande glåpord som drömmaren, attacker för att försvaga och trycka ner. Vad är människor rädda för, vad är politiker rädda för? Handlar det inte om skräcken för att ha fel eller ta ett felaktigt beslut, handlar det inte om att den enskilde politikern bygger upp hela sin identitet kring sin roll som politiker och sin karriär, glömmer han eller hon inte då sin uppgift? Varför har människor så svårt att glädjas över hur andra lyckas, att min politikerkamrat får igenom sitt förslag i fullmäktige trots att jag jobbat för samma fråga i tio år och hela tiden fått "nej", det gör väl inget, det var ju resultatet som var det viktiga, inte att just jag kom på det först! Politiker är bara brickor på en spelplan, ingenting är eller får bli personligt, väljarna vill ha resultat inte en personkult. (Fy tusan vad jag tog i där va??!) ;-)
Sedan en tid tillbaka har en politiker här i stan gått till hårt angrepp mot en nämndeordförande, han gör det i insändare och på bloggen, han har bestämt sig för att hänga ut nämndeordföranden och få henne på fall, hans rädsla lyser igenom i texten. Jag bryr mig inte i detta fallet ett dugg om vem som har rätt eller fel, politikern är ute efter att plocka poäng till sin person, klart inspirerad av den amerikanska politikens metoder, det är löjligt att se. Han tror han vinner på det men i själva verket är inte vi väljare så dumma att vi går på det, dom båda arbetar ju i samma hus och deltar i samma möten, klarar han inte av att ta diskussionen öga mot öga så är han en vek person och därmed en vek politiker. Forumet insändarsidan i morgontidningen är inte forumet för samtal mellan två likvärdiga politiker, jag kan inte tolka det på annat sätt än att mannen ifråga känner en stor respekt gentemot nämndeordföranden, kan vara just därför hon sitter där hon sitter, och han jönsar omkring annorstädes, vad vet jag. ... det här är såklart vad jag tycker, och ingenting annat.
söndag 19 oktober 2008
Övertyga mig om svart eller vitt
Jag brukar inte göra direkta politiska uttalanden i bloggen, anledningen till det är att jag med åren insett att det sällan finns en perfekt, eller ens bra, lösning på problem, varken världspolitiskt eller rikspolitiskt. I sammanhang där många människor skall samsas och leva, förverkliga sina drömmar eller slåss för sina liv, uppstår hela tiden olika förhållningssituationer och viljor. Uppfattningarna är lika många som det finns individer, var och en med utgångspunkt från var och ens livserfarenheter och upplevelser. Det rätta är aldrig svart eller vitt, varje så kallad lösning skapar nya problem, för andra individer.
Vad jag ändå gjort är att försöka ta ställning för de svaga individerna i samhället, i världen, de som inte strävar efter mer än sitt uppehälle och ett någorlunda gott liv, men även där kan det ofta vara svårt att sätta gränsen för vad t.ex. ett värdigt liv är eller vad enskilda personer verkligen behöver för sitt uppehälla.
Nu måste jag ändå göra ett politisk inlägg, jag blir så jädra upprörd helt enkelt, och eftersom det är världspolitik så är det också ett risktagande, men va fasen! Jag läser en partiväns blogg, han uppmanar oss med genuin ilska att bojkotta Israels bosättar-politik, han tycks veta vad han talar om, har själv besökt en palestinsk familj utanför Jerusalem.
I halva mitt liv har jag ratat avokadon och sharonfrukten, mitt samvete klarar helt enkelt inte att lägga dom frukterna i kundkorgen om det står "Israel" på dom, jag inser ändå att det inte är så stor vits med mitt agerande, det gör varken från eller till, jag vet inte ens om det är rätt metod ...?... men mitt samvete måste. När jag sliter på mig min sjal, inhandlad från Palestinagruppernas hemsida, gör jag det inte för att modebutikerna vill att jag ska det utan i protest mot världens orättvisor och konsumtionssamhället, en ynklig protest kanske men ändå min.
Jag känner att jag vill kommentera min väns inlägg, men kan inte komma på något bra att skriva, jag kan känna hans ilska i magen. Mina tankar går utan tvekan direkt till USA och en debatt jag hört mellan presidentkandidaterna McCain och Obama, där dom pratar om förhållningsätt gentemot terroriststater, som dom kallar dom. Obama vill sitta ner med ländernas ledare och försöka sig på en dialog, menar att den andra taktiken, den vi hittills fört är ju helt verkningslös, vi måste hitta på något annat, vi måste möta dessa ledare och lyssna på dom. (... låter lite som en nyligen uppfunnen taktik, smile.) Som exempel tar Obama Irans president Ahmadinejad. John McCain blir totalt störd av förslaget, menar att Iran´s ledare är en sån som vill utplåna Israel, han säger: "are we going to sit down, across the table, to legitimize and give a propaganda platform to a person that is espousing the extermination of the state of Israel..."
Trots att Obama vill försöka sig på en dialog med Mellanösterns ledare, refererar han till Israel som en av USA´s mest trofasta allierade. Var hittar vi lösningen på problemet Israel kontra Palestina? It beats me! :-( ...om vi inte skall ge oss på att försöka "wipe out" USA "from the map", hur gör vi det? Hur gör vi med alla israeler, jag har svårt att tänka mig att alla dom är ovänner med palestinierna, vilken är den bästa taktiken här? Jag blir så arg att jag får genuin lust att köra McCains taktik än en gång, men inser ganska snart att det krävs en seg och svår kamp, som möjligen inte kommer att lyckas.
Någon måste tjäna på situationen i Israel, något annat svar har inte jag på anledningen till konflikten, gå till den personen, och kör Obamas taktik, det är dock inte alls så säkert att den lilla kuggen går att hitta i Israel, så det är ingen lätt uppgift, här krävs både lite hjärnverksamhet och en gps, och vem har det?
Det ligger nära till hands att uppmana till en regelrätt bojkott av Israel och kanske är det rätt taktik, någon gång måste ju världen vakna upp, kanske vore det en början till en lösning, själv är jag skeptiskt men försök gärna övertyga mig.
Tänkvärt: Från vem lånar USA när pengarna tar slut?
Vad jag ändå gjort är att försöka ta ställning för de svaga individerna i samhället, i världen, de som inte strävar efter mer än sitt uppehälle och ett någorlunda gott liv, men även där kan det ofta vara svårt att sätta gränsen för vad t.ex. ett värdigt liv är eller vad enskilda personer verkligen behöver för sitt uppehälla.
Nu måste jag ändå göra ett politisk inlägg, jag blir så jädra upprörd helt enkelt, och eftersom det är världspolitik så är det också ett risktagande, men va fasen! Jag läser en partiväns blogg, han uppmanar oss med genuin ilska att bojkotta Israels bosättar-politik, han tycks veta vad han talar om, har själv besökt en palestinsk familj utanför Jerusalem.
I halva mitt liv har jag ratat avokadon och sharonfrukten, mitt samvete klarar helt enkelt inte att lägga dom frukterna i kundkorgen om det står "Israel" på dom, jag inser ändå att det inte är så stor vits med mitt agerande, det gör varken från eller till, jag vet inte ens om det är rätt metod ...?... men mitt samvete måste. När jag sliter på mig min sjal, inhandlad från Palestinagruppernas hemsida, gör jag det inte för att modebutikerna vill att jag ska det utan i protest mot världens orättvisor och konsumtionssamhället, en ynklig protest kanske men ändå min.
Jag känner att jag vill kommentera min väns inlägg, men kan inte komma på något bra att skriva, jag kan känna hans ilska i magen. Mina tankar går utan tvekan direkt till USA och en debatt jag hört mellan presidentkandidaterna McCain och Obama, där dom pratar om förhållningsätt gentemot terroriststater, som dom kallar dom. Obama vill sitta ner med ländernas ledare och försöka sig på en dialog, menar att den andra taktiken, den vi hittills fört är ju helt verkningslös, vi måste hitta på något annat, vi måste möta dessa ledare och lyssna på dom. (... låter lite som en nyligen uppfunnen taktik, smile.) Som exempel tar Obama Irans president Ahmadinejad. John McCain blir totalt störd av förslaget, menar att Iran´s ledare är en sån som vill utplåna Israel, han säger: "are we going to sit down, across the table, to legitimize and give a propaganda platform to a person that is espousing the extermination of the state of Israel..."Trots att Obama vill försöka sig på en dialog med Mellanösterns ledare, refererar han till Israel som en av USA´s mest trofasta allierade. Var hittar vi lösningen på problemet Israel kontra Palestina? It beats me! :-( ...om vi inte skall ge oss på att försöka "wipe out" USA "from the map", hur gör vi det? Hur gör vi med alla israeler, jag har svårt att tänka mig att alla dom är ovänner med palestinierna, vilken är den bästa taktiken här? Jag blir så arg att jag får genuin lust att köra McCains taktik än en gång, men inser ganska snart att det krävs en seg och svår kamp, som möjligen inte kommer att lyckas.
Någon måste tjäna på situationen i Israel, något annat svar har inte jag på anledningen till konflikten, gå till den personen, och kör Obamas taktik, det är dock inte alls så säkert att den lilla kuggen går att hitta i Israel, så det är ingen lätt uppgift, här krävs både lite hjärnverksamhet och en gps, och vem har det?
Det ligger nära till hands att uppmana till en regelrätt bojkott av Israel och kanske är det rätt taktik, någon gång måste ju världen vakna upp, kanske vore det en början till en lösning, själv är jag skeptiskt men försök gärna övertyga mig.
Tänkvärt: Från vem lånar USA när pengarna tar slut?
onsdag 15 oktober 2008
söndag 12 oktober 2008
Det här fungerar!
Det har nyligen kommit ut en bok, "Salvekvick", som författats av en läkare som specialiserat sig på alternativmedicin och en journalist inom vetenskapsområdet. Dom har undersökt effekterna av alternativmedicin, försökt göra en objektiv bedömning av vad som fungerar och inte, om nu det går. Dom har i alla fall försökt gå in i det med öppet sinne, säger dom, och kommit fram till att det mesta är bluff. Artiklar om boken finns att läsa i DN.
Blodiglar, Yoga och fiskolja fungerar, de två senare är bra för hjärtat och kärlen. När man har problem med depression eller psykisk sjukdom skall man undvika meditation och olika avslappningstekniker, det skulle jag personligen vilja ha en mer detaljerad förklaring till varför, men på ett sätt kan jag förstå det, är man deprimerad behöver man yttre stimulans och ljus, inte ytterligare hjälp med att gå in i sig själv och dra ner gardinen. Intressant aspekt i alla fall.
Kristallterapi, Feng Shui, zonterapi och Ayurvedisk diet anser författarna ger tveksamma resultat, det resultat som ändå kan skönjas anser de beror på placeboeffekt, behöver väl inte helt förkastas egentligen, kan jag tycka, så länge metoderna inte är till skada.
Att läsa "blufflistan" är lite på gränsen till obehagligt, man kan inte låta bli att undra hur det kommer sig att männniskor törs ge sig in i vissa behandlingar, hu!, men jag antar att man kommer till en gräns då man gör vad som helst för att må bättre ... Den författande läkaren ger sin förklaring, som i och för sig känns skön att läsa, man önskar bara att flera inom läkarkåren skulle komma till den insikten, citat ur DN:
Blodiglar, Yoga och fiskolja fungerar, de två senare är bra för hjärtat och kärlen. När man har problem med depression eller psykisk sjukdom skall man undvika meditation och olika avslappningstekniker, det skulle jag personligen vilja ha en mer detaljerad förklaring till varför, men på ett sätt kan jag förstå det, är man deprimerad behöver man yttre stimulans och ljus, inte ytterligare hjälp med att gå in i sig själv och dra ner gardinen. Intressant aspekt i alla fall.
Kristallterapi, Feng Shui, zonterapi och Ayurvedisk diet anser författarna ger tveksamma resultat, det resultat som ändå kan skönjas anser de beror på placeboeffekt, behöver väl inte helt förkastas egentligen, kan jag tycka, så länge metoderna inte är till skada.
Att läsa "blufflistan" är lite på gränsen till obehagligt, man kan inte låta bli att undra hur det kommer sig att männniskor törs ge sig in i vissa behandlingar, hu!, men jag antar att man kommer till en gräns då man gör vad som helst för att må bättre ... Den författande läkaren ger sin förklaring, som i och för sig känns skön att läsa, man önskar bara att flera inom läkarkåren skulle komma till den insikten, citat ur DN:
"Att kloka och vettiga människor ändå väljer att tro på bluffterapier förklarar Edzard Ernst med att sjukvården har misslyckats.
- Sjukvården i dag är hemsk. Vi läkare är inte bra på empati, vi har ont om tid, vi hinner inte ge några förklaringar. Det är inte konstigt att folk väljer att gå till alternativmedicinare och få en hel timme med både empati och förklaringar som låter vettiga, säger Edzard Ernst."
... och visste ni att Island är till salu på Ebay, högstbjudande lovas ett "trevligt klimat och islandshästar men, ärligt talat, en ganska bristfällig ekonomi". Utropspriset låg på 7 kronor.
fredag 10 oktober 2008
onsdag 8 oktober 2008
lördag 4 oktober 2008
Kamp för överlevnad
Det är redan ett faktum att vårt samhälles medborgare håller på att omgruppera sig, och inte bara det utan även dela upp sig. Vi som levt hela vårt liv och trott att Sverige är ett bra land att leva i, vi som kännt oss trygga i att det alltid kommer att finnas hjälp att få om vi kommer i en kris, bara man tar ansvar och gör så gott man kan skall alltid skyddsnätet finnas där och fånga upp oss. Sjukvård till alla, förskola till alla, skälig levnadsstandard för alla, sjukförsäkring till alla, arbetslöshetskassa till alla, rättshjälp till alla, gratis grundskoleutbildning till alla ... fy satan vad vi blivit lurade!! Om någon fortfarande tror att allt detta går att infria, då är den mycket blåögd, eller så möjligen lite idiot.
Men nu är det så i vårt nya Sverige, att sjukdom räknas inte som sjukdom längre, det är bara om den är totalt obotlig och möjligen kan leda till döden, då kan den räknas som sjukdom och kan innefattas av den allmänna sjukförsäkringen, om man har tur. Inom landstingsvården får man sno sig på att bli frisk för om man sökt dit för många gånger är man inte längre välkommen, då hänvisas man till privata alternativ, oavsett om man blivit frisk eller inte. Jag vet att jag är tjatig med det här, men jag ser exempel i verkligheten nästan varje dag, man orkar inte hålla tyst! Jag skulle vilja gå ut och ruska liv i folk men jag fattar att dom inte orkar, för det är som vanligt, det man reagerar på och retar upp sig på, är invandringspolitiken och lösspringande "kamphundar".
En liten söt vovve blev ihjälbiten av en otäck rottweiler, jo hu va hemskt, kamphundar ska förbjudas, det skall införas körkort på dom och vissa raser borde inte ens få existera tycker folk, och vissa naiva politiker. Börja med att ta reda på vad en kamphund är först, vill jag säga, och dra sedan igång debatten. Jag kan inte låta bli att ilskna till över att folk bryr sig mer om hundar än varandra, om vi tillsammans försöker forma ett humant och tryggt samhälle där människor mår bra, då är jag övertygad om att kamphundsproblemet kommer att försvinna av sig självt. Den som tränar sin hund att kampa har ett behov av självhävdelse som inte blivit tillgodosedd, möjligen p.g.a. olika sociala omtändigheter han eller hon hamnat i, just p.g.a. att vi inte bryr oss om varandra och ser varje individ som en resurs istället för en belastning. Idag räknas allting i pengar, allting ska vara lönsamt, jag skall vara lönsam och du, och vi måste vara det kortsiktigt.
Om utvecklingen fortsätter i den riktning den nu tagit blir det inte lättare att leva i detta land, och kamphundarn kommer inte att minska det minsta i antal, snarare öka, och blir det ett förbud så kommer bara snuten att få mer att pyssla med, eller så dyker det upp nya hot att lagstadga mot, för fantasin hos folk som mår dåligt den kommer aldrig att sina, den kommer att bli någonting nödvändigt för att överhuvudtaget kunna överleva.
Men nu är det så i vårt nya Sverige, att sjukdom räknas inte som sjukdom längre, det är bara om den är totalt obotlig och möjligen kan leda till döden, då kan den räknas som sjukdom och kan innefattas av den allmänna sjukförsäkringen, om man har tur. Inom landstingsvården får man sno sig på att bli frisk för om man sökt dit för många gånger är man inte längre välkommen, då hänvisas man till privata alternativ, oavsett om man blivit frisk eller inte. Jag vet att jag är tjatig med det här, men jag ser exempel i verkligheten nästan varje dag, man orkar inte hålla tyst! Jag skulle vilja gå ut och ruska liv i folk men jag fattar att dom inte orkar, för det är som vanligt, det man reagerar på och retar upp sig på, är invandringspolitiken och lösspringande "kamphundar".
En liten söt vovve blev ihjälbiten av en otäck rottweiler, jo hu va hemskt, kamphundar ska förbjudas, det skall införas körkort på dom och vissa raser borde inte ens få existera tycker folk, och vissa naiva politiker. Börja med att ta reda på vad en kamphund är först, vill jag säga, och dra sedan igång debatten. Jag kan inte låta bli att ilskna till över att folk bryr sig mer om hundar än varandra, om vi tillsammans försöker forma ett humant och tryggt samhälle där människor mår bra, då är jag övertygad om att kamphundsproblemet kommer att försvinna av sig självt. Den som tränar sin hund att kampa har ett behov av självhävdelse som inte blivit tillgodosedd, möjligen p.g.a. olika sociala omtändigheter han eller hon hamnat i, just p.g.a. att vi inte bryr oss om varandra och ser varje individ som en resurs istället för en belastning. Idag räknas allting i pengar, allting ska vara lönsamt, jag skall vara lönsam och du, och vi måste vara det kortsiktigt.Om utvecklingen fortsätter i den riktning den nu tagit blir det inte lättare att leva i detta land, och kamphundarn kommer inte att minska det minsta i antal, snarare öka, och blir det ett förbud så kommer bara snuten att få mer att pyssla med, eller så dyker det upp nya hot att lagstadga mot, för fantasin hos folk som mår dåligt den kommer aldrig att sina, den kommer att bli någonting nödvändigt för att överhuvudtaget kunna överleva.
onsdag 1 oktober 2008
Madrassfjäder i hatten!
Bush´s finansminister Henry Paulsson, Mr.Risk. Jo minsann, blev mångmiljardär på sina bankaffärer och sitt risktagande, sitter nu i förgrunden och försöker rädda sig själv, är det kanske så vanligt folk i USA ser på sina politiker eller är det så att dom inte fattat sammanhanget. Om inte såna som Paulson funnits hade inte den ekonomiska krisen uppstått, eller så hade några andra slags figurer sett dagens ljus och ställt till oreda. När pengar är inblandade tycks alltid problem uppstå, det eviga fenomenet hos mänskligheten, att alltid vilja ha mer, och ju mer man har ju mer behöver man.
Jag kan inte låta bli att återkomma till vår svenska regerings hetsjakt på sjuka och arbetslösa medborgare, förr var det man själv som hade koll på om man var sjuk eller frisk, det liksom kändes i kroppen, nu är det försäkringskassan som har koll på det, kanske därför det aldrig går att komma fram på telefon dit, folk ringer ständigt och undrar om dom är sjuka. Förr var det också så att man själv visste ungefär vad man kunde, typ jag är duktig på att fixa till köttbullar men är urkass på raggmunk, jag är dålig på att hålla ordning på papper men är en jäkel på att tvätta fönster. Nu för tiden är det arbetsförmedlingen som vet vad jag kan, upplagt för en och annan överraskning troligen, hade ingen aning om att jag kunde köra truck, nice!
Lägger här in en insändare jag läste i NT igår, hoppas det är ok med författaren:
Nu återgår jag till det amerikanska folket igen, suck tänker ni, men faktum är att vad som händer i det feta och konservativa landet kommer att påverka även oss, undrar om dom är medvetna om det eller om dom överhuvudtaget bryr sig. Jo politikerna som skulle rösta igenom det här förslaget till räddningsplan vågade inte, dom är mer rädda om sin popularitet inför valet än om landets ekonomi, dom kör ett politiskt spel rakt över. Å andra sidan sitter de medborgare som är bevandrade i ekonomi, och som jobbar på Wall Street, och skriker rakt ut i rädsla, politikerföraktet växer sig starkt. Inget enkelt läge för dom stackars kranka politikerna, eller så bryr dom sig som sagt inte. Och ni tror inte att deras agerande kommer att påverka oss nämnvärt ..? jag nämner inga namn men här i vår stad finns politiker som uttalat stödjer USA´s politiska system, som t.o.m. fullkomligt avgudar USA och inte döljer det.
Om man nu så ivrigt önskar sig att Sverige skulle bli lite mer likt USA, tänk då en tanke till, man måste i så fall börja i en annan ände. I vårt land finns inga pengar avsattta hos folk, ens bland medelinkomsttagarna, till sjukvård eller skolavgifter och vi har inte ens hunnit betala premien till vår tandvårdsförsäkring, ni måste ju vänta lite, tills vi hinner spara ihop. Det finns nästan inga jobb att få om man inte har utbildning eller bra kontakter, det anses kränkande att sköta någon annan människas trådgård, städning, tvätt eller passa barnen. Man kan inte anställa folk här utan fackliga avtal, pensionen måste vara garanterad, sånt tar tid och arbetsgivarna måste ta ansvar. Vi måste ju börja där, eller vad säger du, väne Djursholmsbo, eller för all del väne kändis-fp´are här i Nkpg.
Det är förstås inte era problem, ni har väl pengar i madrassen!
Jag kan inte låta bli att återkomma till vår svenska regerings hetsjakt på sjuka och arbetslösa medborgare, förr var det man själv som hade koll på om man var sjuk eller frisk, det liksom kändes i kroppen, nu är det försäkringskassan som har koll på det, kanske därför det aldrig går att komma fram på telefon dit, folk ringer ständigt och undrar om dom är sjuka. Förr var det också så att man själv visste ungefär vad man kunde, typ jag är duktig på att fixa till köttbullar men är urkass på raggmunk, jag är dålig på att hålla ordning på papper men är en jäkel på att tvätta fönster. Nu för tiden är det arbetsförmedlingen som vet vad jag kan, upplagt för en och annan överraskning troligen, hade ingen aning om att jag kunde köra truck, nice!
Lägger här in en insändare jag läste i NT igår, hoppas det är ok med författaren:
Nu återgår jag till det amerikanska folket igen, suck tänker ni, men faktum är att vad som händer i det feta och konservativa landet kommer att påverka även oss, undrar om dom är medvetna om det eller om dom överhuvudtaget bryr sig. Jo politikerna som skulle rösta igenom det här förslaget till räddningsplan vågade inte, dom är mer rädda om sin popularitet inför valet än om landets ekonomi, dom kör ett politiskt spel rakt över. Å andra sidan sitter de medborgare som är bevandrade i ekonomi, och som jobbar på Wall Street, och skriker rakt ut i rädsla, politikerföraktet växer sig starkt. Inget enkelt läge för dom stackars kranka politikerna, eller så bryr dom sig som sagt inte. Och ni tror inte att deras agerande kommer att påverka oss nämnvärt ..? jag nämner inga namn men här i vår stad finns politiker som uttalat stödjer USA´s politiska system, som t.o.m. fullkomligt avgudar USA och inte döljer det.
Om man nu så ivrigt önskar sig att Sverige skulle bli lite mer likt USA, tänk då en tanke till, man måste i så fall börja i en annan ände. I vårt land finns inga pengar avsattta hos folk, ens bland medelinkomsttagarna, till sjukvård eller skolavgifter och vi har inte ens hunnit betala premien till vår tandvårdsförsäkring, ni måste ju vänta lite, tills vi hinner spara ihop. Det finns nästan inga jobb att få om man inte har utbildning eller bra kontakter, det anses kränkande att sköta någon annan människas trådgård, städning, tvätt eller passa barnen. Man kan inte anställa folk här utan fackliga avtal, pensionen måste vara garanterad, sånt tar tid och arbetsgivarna måste ta ansvar. Vi måste ju börja där, eller vad säger du, väne Djursholmsbo, eller för all del väne kändis-fp´are här i Nkpg.
Det är förstås inte era problem, ni har väl pengar i madrassen!
Oppositionsråd för Folkpartiet liberalerna i Norrköping.
Gillar: Frihet, Newcastle (både ölen och laget), Snoka, Israel, amerikansk politik och whisky (ej amerikansk).
Ogillar: Diktaturkramande, vinter och flumskolan.
Tror: Att folk kan tänka själva.
Politisk förebild: Anders Chydenius.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
