söndag 10 oktober 2010

LB-blogg flyttas ...

Denna blogg kommer jag med tiden att avsluta. Tröttbloggen blir istället min huvudblogg, som jag kommer att uppdatera någorlunda regelbundet. Välkommen att kolla in där!

Tröttbloggen Trött-punkt-nu

Personlig psykaktivism och vänsterpolitik

fredag 26 februari 2010

Valår 2010

Inlägg på engelska på If I´d ever want anything ... I´d want only that or more http://onlythatormore.blogspot.com/

onsdag 17 februari 2010

Inget enkelt val ...

Nordanstigs kommun har tagit ett beslut i fullmäktige att dom skall vara en vargfri kommun, ha nolltolerans för varg. Den socialdemokratiska politiker som lämnat in förslaget och fått igenom det säger att ingen har känt nån saknad efter varg och att det inte skulle vara någon fördel för kommunen att ha varg, det skulle bara vara en olägenhet.

Rovdjurspolitiken är en nationell angelägenhet och i vissa fall t.o.m. internationell, eftersom vargen anses utrotninghotad. Nordanstigs kommun anser att det i allra högsta grad är en kommunal angelägenhet just därför att vargen försvårar för invånarna i kommunen, dom kan inte låta sina barn leka fritt i skogen osv. Dom argumenten har man ju hört förr ...

Anledningen till att jag tar upp det i bloggen är meningslösheten i nyheten. P1 morgon´s reporter frågar ungefär såhär: "Men vad gör ni nu då om ett vargpar etablerar sig i er kommun?" Svar: "Ja då hör vi av oss till berörd myndighet och påtalar problemet." Reportern: "Men vilka åtgärder vidtar ni själva?" Svar: "Ja vi kan ju inte göra så mycket åt det." Reportern: "Men då är ni ju inte längre någon vargfri kommon då?" Svar: "Näe det är vi ju inte då."

Att ta beslutet överhuvudtaget verkar fullständigt meningslöst ... mer än att kommunens politiker skrämmer upp folk och sprider ut ett varghat. Den intervjuade politikern förefaller i mina öron vara osedvanligt dum i huvet, inte alls p.g.a. beslutet utan p.g.a. att han ställer upp i en intervju som så uppenbart är till hans nackdel för hur man upplever honom intelligensmässigt.

Sen kan man också ta sig en funderare över hur nyhetsmedierna tänker när dom väljer vilka nyheter dom skall ta upp.

tisdag 9 februari 2010

Ut över världen

Man blir lite ställd när den där bilen kommer körande på ens egen gata, google-bilen, den med kameror på taket som fotograferar gatuvyer, bilder som sen kommer ut på nätet där alla kan titta på dom. Jag har själv använt google street view ganska mycket, varit på besök på en hel massa ställen i världen, så jag fattade direkt att det var den bilen som nu kommit till min stad. Lite förvirrad blev jag i alla fall, det känns inte direkt bekvämt att hela världen plötsligt kan kolla in mig när jag kommer där gående, flåsande stretar uppför backen, när man är med på bild vill man ju vara till sin fördel.

Ok, nu var det som det var, man kan se mig gående i den svenska versionen av streetview, Hitta´s gatuvy, inget att göra åt, ingen lag i världen kan få bort mig därifrån, bara att acceptera. Man kan fundera på det här i ett vidare perspektiv, en känslig person borde inte gå utanför sin dörr nu 2010 och framöver, för det här fenomenet att man löper risk att blir förevigad kommer inte direkt att försvinna, vi människor är nuförtiden oanonyma och lagligt villebråd för fotografer, filmare och diverse annat löst folk.

Min dotter sa för ett par veckor sedan när jag plockade upp min telefon och filmade trafiken på Kungsgatan, medan vi stod och väntade på Thai-mat som verkade ta en halv dag på sig för att bli färdig, "Mamma akta dig, om dom ser att du filmar kan du åka dit" Jag kan ju inte hålla på hela livet och hämnas på andra människor bara för att "Hitta-bilen" fotograferade mig, så är det förstås inte, jag har bara fallit in i den allomfattande trenden ... dokumentera ditt liv och låt alla intressera sig.

Nedan länk till en artikel om hur svårt det är att ta bort sig själv från Hitta, och hur lagen inte alls står på vanligt folks sida.
http://svt.se/2.27170/1.1879684/evigt_forevigad_pa_soksajter

söndag 7 februari 2010

Skor för alla

Har 12-årig dotter som letar efter skor, men hon hittar inga trots att vi varit i alla affärer i hela stan. Någon tipsade oss om att dra till huvudstaden och leta ... men varför inte dra raka vägen till London och hämta hem ett par Zoombie spike heels eller Metallic Docs istället!!! ... fast dom skulle hon förstås inte få ha ifred om hon inte gömmer dom för sin morsa. ;-))

(bilden har jag snott från Cory Doctorow´s Twitter)

lördag 6 februari 2010

inte alltid förmågan som är avgörande ...

Ofta verkar det som om psykiska problem inte existerar i vårt samhälle, psykiska besvär eller psykisk sjukdom är bara inbillning , det är människor som fått för sig saker och hittar på, det är människor som av en eller annan anledning inte vill anpassa sig till samhällets sociala strukturer och oskrivna regler, och därför protesterar eller hittar på att dom är sjuka ... för att slippa ta ansvar. Det är så det ofta känns när man söker hjälp för att få bukt med en psykisk funktionsnedsättning.

Min egen mamma sa alltid att psykologer kunde man inte ta hjälp av, för dom bara skyller på att det är föräldrarnas fel när deras barn får psykiska besvär ... följdaktligen fick aldrig jag någon psykologhjälp när jag var tonåring och deprimerad, inte för att jag vet om det hjälpt och det är inte det jag vill säga nu, utan det som stör mig är attityder mot och inför människor med psykisk ohälsa. Det är som om psykisk ohälsa inte existerar, eftersom aldrig någon pratar om det så finns det alltså inte ... och om ingen pratar om det så kanske det försvinner till slut.

I en artikel i lokaltidningen berättar föräldrar om hur svårt det är att få stöd som anhörig till en person med psykisk sjukdom, dom talar om att kommunen inte anser sig ha kompetens och dom talar om hur många anhöriga känner skam. Många törs inte höra av sig till kommunen och be om stöd för dom skäms över att ha barn eller andra nära anhöriga med psykiska besvär. Låter lite som min mamma faktiskt, kan det ha varit så att hon i själva verket var rädd för att det berodde på henne att jag inte mådde bra, eller ville hon helt enkelt inte visa upp en dotter som var deprimerad för att hennes väninnor skulle komma på det. Jo psykisk ohälsa är ärftligt, sa hon också, och drog upp en del exempel i vår släkt ... på pappas sida då förstås.

Nu blev det här inte så bra märker jag, dumt att tala illa om någon som inte kan försvara sig, men det jag egentligen vill säga är att hon liksom väldigt många andra var/är påverkade av samhällets attityder gentemot psykisk ohälsa, så varför skulle hon inte agera som hon gjorde, det var normen just då och är det fortfarande. Det är så oerhört tabubelagt att många t.o.m. inte tar tag i problemen ens när deras egna barn mår dåligt. Varför gör man inte det? Hur kan något vara så socialt oacceptabelt att människor underlåter att hjälpa sina egna anhöriga?! Det verkar ju ha en större skam än brottslighet, högmod, elakhet, egoism, lögn och alla möjliga andra otrevliga samhällsfenomen. Hur har det blivit så ....?

"Om jag har cancer tycker alla synd om mig, om jag har en psykisk sjukdom drar alla sig undan", ungefär så säger en av det anhöriga som intervjuats i artikeln, och de törs inte ens uppträda med sina riktiga namn av rädsla för vad omgivningen ska tycka.
En lösning skulle kunna vara att kommunens anhörigstöd istället bedriver uppsökande verksamhet, dom skulle t.ex. kunna finnas tillgängliga vissa tider på den psykiatriska öppenvården samt ge information på anslagstavlor på mottagningen och t.o.m. i salarna. Om man som anhörig säkert visste att man kommer fram till en kunnig person som bemöter en med respekt och kanske viss sekretess om man så vill, så skulle kanske fler våga ringa och be om hjälp.
Sen är ju det viktigaste steget ett steg till förändring av attityder, att anhöriga skall våga att vara öppna med att det har psykisk ohälsa in sin närhet ... men det verkar vara väldigt, väldigt långt till den förändringen. Det här vill jag engagera mig i politiskt, det här vill jag att vår förening RSMH Bläckfisken skall jobba aktivt med. En förändring måste till, det finns så många människor med dolda resurser som skulle kunna ha en funktion i samhället, men som aldrig vågar visa sig ... inte på grund av okunskap eller oförmåga, utan p.g.a skammen.
(tyvärr finns ingen länk till artikeln i NT, den fanns endast i pappersupplagan)

fredag 22 januari 2010

Utan valmöjlighet är man aldrig, de finns alltid två val ...

Känner att jag vill blogga om något, har känt det i flera dagar, men aggressionerna ramlar in på Facebook istället, där dom genast får kommentarer och en respons som ger den där lilla extra energin man så väl behöver. Det är så mycket som sköljer över just nu, så många bägare som rinner över ... beslut tas som man inte kunnat drömma om att någon skulle ta.

Jag försökte lyssna på debatten i riksdagen häromdagen, men orkade inte, uppgivenheten tog överhand om jag måste hitta något som kunde distrahera. Jag vill inte riktigt tro att det är sant, det som sägs av våra folkvalda, det förvånar mig att dom kan vara folkvalda ... men sen tänker jag efter och det ökar ju på uppgivenheten förstås, dom är folkvalda alltså tycker majoriteten av Sveriges medborgare att regeringen är bra. Applåderna ljuder i riksdagen när statsministern talat. Många människor sitter där i stolarna och njuter och mår gott, när han gång på gång gör nedlåtande uttalanden om människor som är sjuka, eller raljerar och gör sig rolig över att oppositionen alltid har och alltid kommer att vara i just opposition ... för att dom står på de svagas sida. Kan man annat än resignera. Är min kamplust någonting värd?

Regeringen styr med en attityd som tillåter en stor grupp människor slås ut fullständigt, dom offrar helt enkelt och det blir en självsanering, men det är ju smart för då är regeringen av med problemmedborgarna och kan göra som dom välmående väljarna vill, rädda landets ekonomi till varje pris. Nu tror ju inte jag på att ett land kan gå under ... människor kan få det sämre och staten kan få en massa lån att betala av på, men ett land kan inte gå under av att stötta sina medborgare ... det kan bara vinna på det. En enskild människa däremot, kan gå under.

Har man en schysst ledning ställer arbetarna upp på företaget, det är jag övertygad om. Men man ställer inte upp på att arbeta till utmattning för att det man arbetat ihop sedan skall ge en liten klick redan välbärgade medborgare en ännu lyxigare tillvaro. Det känns som en elementär självklarhet. Man ställer heller inte upp på att arbeta fast man är sjuk, det leder nämligen till att man blir än sjukare, om man skall arbeta med den friska delen av sig själv kan bara man själv avgöra vad man kan utföra och när ... men så ser inte arbetsmarknaden ut, för arbeten skapas inte där människor behöver dom, dom skapas där dom är mest lönsamma och det är en jävla skillnad det.

Att bunta ihop alla sjuka människor, oavsett krämpor, oavsett handikapp och oavsett social ställning och säga att alla dom mår bra av att komma i arbete, det är total brist på kunskap om hur människor fungerar och total brist på hur arbetskraft fungerar och total brist på intelligent resonerande och rent jävla skitsnack! Klart det finns en stor grupp som skulle få en bättre hälsa av daglig sysselsättning ... men man kan ju inte ta bort människors försörjning??!! Ingen kan bli frisk den 31 december, eller den 30 juni bara för att någon utomstående bestämt det. Det kan ju minsta 12-åring begripa, men det verkar inte som vissa av våra folkvalda begripit. Nu börjar jag tro på den där devisen jag alltid hört, att den som inte har hjärna nog att klara av att göra karriär inom business, den blir politiker och gör karriär där istället. So true.

Jag tänker inte gå in på min egen privata situation, den är minst sagt prekär, och om jag inte hade erfarenhet av hur saker och ting kan gå till när man lever med en livslång ohälsa så hade jag kanske inte haft samma förståelse för hur människor mår som tvingas in i olika rehabiliteringsprojekt och neddragningar av ersättningar hit och dit. Jag hade kanske heller inte haft den insikten att vårt lands sociala skyddsnät faktiskt inte finns längre, man är alltid utlämnad till sig själv, Sverige är inte ett lika tryggt och bra land att leva i längre, det lutar betänkligt ner mot ättestupan. Frågan är bara hur långt det kommer att gå, än så länge är det inte tillräckligt många svenskar som har det tillräckligt dåligt för att reagera, dom flesta har det fortfarande bra, julhandeln slog rekord även förra året trots krisen och allt, och alla dyra uteleksaker sålde slut i ett nafs när vintern kom, men en dag slår det om, den dagen då tillräckligt många ställs inför en valsituation ... ska jag leva vidare i den här striden eller ska jag välja ett annat alternativ?

onsdag 13 januari 2010

google go

Det är inte så att jag till varje pris försvarar Google, jag gillar inte stora företag som i kraft att sin ställning har makt. Men det finns alltid plus och minus i det mesta, och det är nästan alltid svårt att ha en rak och klar uppfattning om händelser i världen, det är vad livserfarenheten lär en, det som var svart eller vitt för trettio år sedan är mer eller mindre grått just nu. Man når en insiktsfull ålder, som det sägs, hm, insikt är inte alltid kul.


I dessa dagar när mina äldre släktingar surar över sin sänkta pension, och i nästa andetag tycker att det där med politik det intresserar inte dom, då känner man en viss hopplöshet. Jag har i hela mitt liv funderat över varför människor så sällan vet vart dom hör, jag menar vad dom har för politiskt uppfattning, vilken typ av samhälle dom vill ha. Inför varje riksdagsval kommer frågan upp, vad ska jag rösta på, vilken partiledare är trevligast, vem fäller dom mest underhållande kommentarerna, och vem vinner duellen!! At the end of the day kommer dom fram till att dom inte riktigt vet, det är så rörigt allting, och antingen verkar alla trevliga utom just en, eller så verkar alla lika genomfalska...utom möjligen just en, så då röstar man på den, typ Reinfeldt då för snart fyra år sedan, charmtrollet själv med sin söta, trevliga och kompetenta fru, det luktar the American-style, det gör det.

Själv har jag ju valt för länge sedan, jag är vänster och det är skönt, även om jag med en poängs skillnad alltid blir MP i DN´s och andras tester på nätet, fel på testerna säger vi. ;-) Vid förra valet försökte jag febrilt söka upp vilken fråga jag hela tiden svarade "fel" på men kunde aldrig hitta den, men jag har ingen intention att ändra mig för det, och jag kan erkänna att jag var med och röstade in MP i kommunfullmäktige en gång, men det var inte direkt av politiska skäl, mer strategiska. Jag är vänster och det har för mig med människosyn att göra, en människa är inte misslyckad för att han eller hon är sjuk, arbetslös, handikappad, alkoholist, tandlös, elak, gniden eller beter sig irrationellt. Jag vill ha ett samhälle där alla kan leva drägligt utan prestation, i princip, sen är jag övertygad om att det är mänskligt att känna tillfredställelse i att ge och ta, människor mår bra av att behövas ... inte av att utnyttjas.

Människor mår också bra av att tillåtas säga vad dom tycker, det kan skapa diskussionsforum som i sin tur kan skapa dialog, och dialog är det viktigaste vi har för det fördjupar våra relationer, både i stort och smått. Jag vet att google är ett vinstdrivande företag, jag vet också att i Kina får man bara säga vad man tycker om man tycker som regeringen. Jag har aldrig varit i Kina och dom reportage jag hört och sett, och dom personer jag träffat, behöver ju inte vara objektiva, men det jag känner genomgående är att det mesta där handlar om prestige, vilket det ju gör på fler ställen än just där, men det tycks just nu vara en kapprustning i prestige, alla vill bli rika. Jag avskyr prestige.

Kina och i viss mån Indien investerar mycket världen över just nu, särskilt i utvecklingsländerna, det går lätt för dom att ta sig fram .. dom tar ju aldrig hänsyn till vare sig mänskliga rättigheter eller miljön, bara att slänga upp lite pengar och sen köra på. Det står ibland en notis i Europeisk media om att Kina avrättat folk eller rivit deras hem, jag kan förstå att det är svårt att lägga sig i ett lands angelägenheter, men varför har världen ingenting att sätta emot när det gäller deras agerande i resten av världen. Idag får vi veta att Google tröttnat på att censurera sökningsresultaten i Kina, till och med YouTube är filtrerat. Man skulle kunna säga, äntligen reagerar någon med aktiv handling, man får se om det leder till nåt. Länk till DN:

http://www.dn.se/ekonomi/google-overvager-att-lamna-kina-1.1026044

torsdag 31 december 2009

onsdag 30 december 2009

idiotens betagande karaktär

Idioten, han är en vacker och klok själ, åtminstone den som Dostojevkij´s furst Myskin besitter, t.o.m. äger han en betagande karaktär som recensenter beskriver honom. Men han är en idiot, om det är alla ense, och jag älskar honom... det skulle ni också göra. :-)

Åter till verklighetens nyhetsflöde och Kinas avrättande av en brittisk medborgare igår. Ännu en historia med psykiskt sjuk människa inblandad, men här handlar det om något annat, nämligen det om en psykiskt sjuk kan ta ansvar för sina handlingar... det förstås, handlade det ju om när det gällde han som slog ner Berlusconi också, men där var det mer medias sätt att förmedla jag vänder mig emot.

Uttrycket psykiskt sjuk används på ett generaliserande sätt, man kan ju faktiskt vara sjuk på olika vis, en diagnos är inte lik en annan. Men visst vore det väl bra om man slapp ta ansvar för det man gör, i så fall finns ju varken lagar eller sociala regler till för en psykiskt sjuk person, kanske skulle även "friska" vilja kalla sig "störda" om så vore fallet. ;-) I vissa länder i världen är det faktiskt så, kolla bara in alla amerikanska kriminalserier och filmer, där fråntas den skyldige ofta ansvar om advokaten lyckas bevisa psykisk instabilitet av något slag, så är det nu inte i Sverige, enligt lag, men hur det går till i verkligheten känns inte så lockande för en känslig bloggare som mig att gå in djupare på.

Förresten så undrar jag om det är en förmildrande omständighet att en människa lider av bipolär sjukdom som tydligen den här avrättade britten gjorde, vem som helst kan ju bli lurad, oavsett sjukdom eller fungerande hjärnceller. ;-)) Återigen det vi faktiskt hade uppe på förra samtalscirkeltillfället med RSMH Bläckfisken, att omvärlden likställer psykisk sjukdom med idioti, dvs en psykiskt sjuk människa är lite dum i huvet anses det. I så fall begriper man resonemanget i den här artikeln.

Frågan om Kinas agerande tar jag gärna en annan gång, den frågan är övergripande och kommer att bli än mer aktuell när det stora folkrika landet tar över mer och mer av vår industriteknologi.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/psykiskt-sjuk-britt-avrattad-i-kina-1.1020253

fredag 25 december 2009

psyksjukt!!

Nu har media gjort det igen, och igen är det en händelse i Italien men det är inte relevant, en "psykiskt sjuk kvinna har överfallit påven" igår under julnattsmässan i Peterskyrkan.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/paven-attackerad-under-midnattsmassan-1.1019203

BBC är något bättre i sin beskrivning av attacken, men dom uttrycker ändå att kvinnan är psykiskt instabil, dom skriver: "The woman, said to be mentally unstable .." och "the woman is undergoing checks at a medical facility...". BBC får ett plus för att det inte står i rubriken att det var en psykiskt sjuk kvinna och för att det inte överhuvudtaget står att hon är psykiskt sjuk, dom beskriver också kvinnans tidigare möten med påven och poängterar att överfallet inte var så farligt eftersom kvinnan var obeväpnad. Man får helt klart en mjukare och mer nyanserad bild av henne i BBC´s beskrivning än vad man får i DN´s, alltså i svensk media utmålas hon som ett hot, en brottsling ... i engelsk media som en förvirrad människa.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/8430118.stm?ls

Förra veckan skrev svensk media att Italiens premiärminister Berlusconi blev attackerad av en psykiskt sjuk man, jag är heligt trött på deras sätt att använda uttrycket "psykiskt sjuk" som om det vore speciella varelser som springer omkring i vårt samhälle och är våldsamma, och är ett hot mot andra. Psykisk ohälsa kan vem som helst drabbas av, psykiskt sjuka människor är inget hot mot någon mer än möjligen mot sig själva, och om det bryr sig ingen.

Dags nu att ta ett krafttag mot hur media i Sverige skapar falska föreställningar av enskilda. Psykisk ohälsa ökar och mycket på grund av det sätt psykisk sjukdom beskrivs i tidningar och i nyhetsprogram törs många inte söka hjälp. Det är fortfarande belagt med skam att inte vara mentalt frisk och stark, det är fortfarande på sjukvårdens bakgård man kämpar med att ge stöd åt sköra och deprimerade människor ... det vill jag ändra på.

torsdag 24 december 2009

Barnen i centrum över jul ...

12-årings julklappar har överväldigat hela vårt hem idag. Broder Daniel, Tokio Hotel, nya högtalare till datorn och massor av Navy CIS på dvd´n. Allt handlar om olika mediaspelare nu för tiden ... men i år är det ju ändå så extremt dåliga julaftonsTV-program, så man satt ändå framför datorn.
Min dag får komma imorgon.

God Helg alla bloggläsare!

Broder Daniel - Shoreline live från Bananpiren

julklapp på andra sidan sjön ...

för att säga något positivt om Barack:


http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-senaten-antog-sjukvardsreform-1.1019176

http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/8429345.stm

onsdag 16 december 2009

tisdag 15 december 2009

ut på arenan för yttrandefriheten

Artikel i Arena angående arresteringarna i Köpenhamn.
Dagens Arena Rättsstaten på glid

söndag 13 december 2009

Klockdunder och ekologiska begravningar

Idag söndagen den 13.e december deltar Svenska Kyrkan i en klockringningsmanifestation för klimatet. Jag har försökt ta reda på vilka kyrkor i min stad som kommer att ringa, men har inte lyckats hitta någon, det blir klagomål hos kyrkoherden om det visar sig att Norrköping är tyst i eftermiddag. 350 slag ska klockorna slå, och det skall ske kl 15.00.
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=336557&refid=257399

En annan sak som för många har med kyrkan att göra är begravningar, det är inte direkt miljövänligt att bli begravd... hmf. :-( Kremering släpper ut bly i atomsfären och kistbegravingar är mycket energikrävande. Det finns dock en ekologisk begravningsmetod, och under klimatveckan i Köpenhamn, såklart, har en grupp konstnärer uppmärksammat det hela, Superflex heter dom, och är danskar. Nästa år ska man i alla fall ha möjlighet att begära en ekologiskt begravning, (dags att ta ett snack med sina anhöriga då...?) enligt en artikel i DN, och journalisten tycker att Köpenhamn har "klimatfeber", det går att sätta prefixet "klimat" framför vad som helst just nu, t.ex. klimatkonst eller klimatpizza.

Passa nu på och ät godis och drick kaffe utav bara den. Priserna på kakao och socker världen över har ökat mer än någonsin, på grund av dåliga skördar. Teet är också hiskeligt dyrt, men det har det varit ett tag. Hur ska man kunna klara sig utan choklad .... ??! Jag har för mig att jag skrivit något liknande i ett inlägg för ca ett år sedan, historien upprepar sig och priserna på godsaker ökar kontinuerligt. Kan det möjligen bero till viss del på att godisaffärerna vilja sälja mycket till jul?

fredag 11 december 2009

torsdag 10 december 2009

President Obamas besök i Oslo kostar mer än 100 miljoner norska kronor, det är för att garantera hans och fruns säkerhet.

Varför kan inte människan betala själv? Tänka sig att man skulle få besök en dag och gästen säger, "nja, det kostar en del om jag ska komma, jag menar inte käk och husrum och så, jag menar du måste se till att ingenting händer mig, du får fixa en livvakt!" Såna gäster skulle nog inte jag bjuda hem. Men Norge, och jag antar även övriga världens, länder känner en så stor ära i att han överhuvudtaget kommer, så dom ställer upp och betalar. Typiskt såna pengar man kunde använda till något mycket vettigare. Baracken kunde sitta och konferensa framför sin dator precis som vanligt folk, och det kunde Carl Bildt också för den delen, men så fungerar inte världen, har man nått en viss ställning så gäller inte vanligt förnuftigt miljötänkande, den gränsen överskrids nånstans på vägen, har säkert med årsinkomst att göra.



Fenomenet går igen genom hela hierarkin, den som har hög lön har ett högt anseende och blir, tro det eller ej, alltid bjuden på saker. Gratisbiljetter till konserter och teater och reducerat pris på lunchrestaurangen, och behöver samtidigt sällan betala för enkla tjänster utan fjäskas för friskt med diverse gåvor. Som krydda på det blir höginkomsttagaren alltid väl bemött, och slipper vänta i busskön som vi andra arbetslösa och låginkomsttagare.

Ja jag vet, jag generaliserar friskt, men tendensen finns, även om det finns vackra undantag ibland. Sen har jag heller inte satt någon gräns för när man räknas som det ena eller det andra, men i fallen månadslöner kan vara i nivå med en medelårsinkomst, då är gränsen överskriden för länge sedan. Vad man ganska snart i alla fall kommer fram till är att det faktiskt finns en gräns för hur mycket pengar en människa behöver.


Igår satt vi och pratade om varför vissa människor uppträder med en arrogant attityd, undertecknad bloggare konstaterar snabbt att det har ett samband med dåligt självförtoende, liksom många otrevliga attityder har. Det finns ett vanligt beteende bland människor att alltid skylla ifrån sig, och dom skyller snabbt ifrån sig trots att ingen ens hunnit anklaga dom för något, följden blir ju att opponenten står oförstående och i sin tur blir svarslös, alternativt kommer av sig.

Ett annat intressant fenomen är komma med en motkommentar som inte är relevant i sammanhanget, ex: "Jag gillar inte regeringens politik, jag tycker den är inhuman." svar: "Men när oppositionen hade makten var det inte heller vidare humant." Som ni ser flyttades fokus från det första kritiska påståendet angående regeringspolitiken, till ett annat regeringsalternativ, som ju egentligen inte hade med saken att göra.

Jag ville ha en diskussion om nuvarande regerings politik, men den jag samtalar med för över kritiken till regeringsalternativet, vilket gör att jag plötsligt tvingas försvara ett förmodat alternativ, vilket jag kanske varken gör eller var förberedd på. Man kan då anta att min samtalspartner gillar nuvarande regering och inte känner för att ta emot kritik angående sina politiska sympatier.

En följdtanke som jag vill påtala med det här är ... tänk alltid att när en person tar till den här taktiken saknar han eller hon troligen hållbara argument. Det är nämligen ett sätt att flytta fokus från något som är obehagligt eller omöjligt att försvara, man slipper undan. Tror det kan kallas för projektiv identifikation med ett tjusigare namn. Vanligt förekommande är det i alla fall, och det tar musten ur mången kritiker. Det är effektivt med andra ord.

Jag hörde under riksdagens diskussioner om sjukförsäkringen, att socialdemokraterna, eller ja oppositionen, anklagades för att skrämma upp folk, " Det är ert fel att folk blir oroliga och sjuka, ni skrämmer upp dom och säger att dom kommer att bli utförsäkrade!" Snacka om projektiv identifikation. Wow!

lördag 5 december 2009

Loggboksklotter

Bilder att bli glad av!


artist Fini B.B.

snygg bild på Cristina

Det här är ju så löjligt så man vet inte om man skall skratta eller gråta, igen. Enligt ordföranden i socialförsäkringsutskottet har inte försäkringskassan följt reglerna så som regeringen tänkt sig att dom skulle göra .... tänkt sig. ??? Men jag bara undrar var det sunda förnuftet tagit vägen, har människor slutat tänka!? Varför tar försäkringskassan beslut som är så makabra och rent ut sagt galna intill obegriplighet, det känns som om tjänstemännen är en flock dumma får som förlagt sina hjärnor och bara läser lagen och sen agerar, och så kan det väl i rimlighetens namn inte vara. Det skrämmer mig ...


Nog är säkert lagtexten tokigt skriven, nog försöker regeringen rätta till och nästan erkänna att det blivit otydligt, nog ändrar dom lite, lite och förtydligar lite, lite. Men sen då, dessa fall som nu uppdagats är solklara, hur kommer det att bli med dom fall som är tveksamma? ... och det är troligen dom flesta. 180 dagar, efter det ska man prövas på hela arbetsmarknaden som det heter, det är ungefär ett halvår det, kanske kan vara vettigt i vissa fall att göra en prövning, typ kolla läget, men nu verkar det vara bums ut från f-kassan och bums in på a-kassan oavsett ens hälsotillstånd. Så kunde väl ändå inte regeringen tänkt sig ... eller?